en flag go to the original language article
This article has been translated by Artificial Intelligence (AI). The news agency is not responsible for the content of the translated article. The original was published by Ritzau.

Ursula von der Leyen har försökt det tidigare.

2019 genomgick den tyska toppolitikern en nagelbitande omröstning i EU-parlamentet, där hon med bara nio röster fler än nödvändigt godkändes som ordförande för EU-kommissionen.

På onsdag hände det igen.

I en överraskande jämn omröstning präglad av kritik från delar av EU-parlamentet av högersvängen i EU-kommissionen fick von der Leyen grönt ljus för sitt nya EU-kommissionärsmedlem.

Kommissionärerna kan därför påbörja arbetet den 1 december.

Men igen hände det med bara nio röster fler än de 361 som krävs för majoritet i det 720 man stora EU-parlamentet.

”Idag är en bra dag för Europa. Omröstningen visar att centrum i europeisk politik fortfarande håller”, sade en tydligt lättad von der Leyen.

Efter att ha gett en stor kram till ordföranden för hennes egen konservativa EPP-grupp i EU-parlamentet, Manfred Weber, är hon nu i spetsen för en EU-kommission som tar en markant vändning mot höger.

Av de 27 EU-kommissionärerna kommer 14 från EPP-gruppen, som också är den största gruppen i EU-parlamentet.

Till höger om dem blir den konservativa ECR-gruppen representerad av Italiens ledande vice ordförande i EU-kommissionen, Raffaele Fitto.

Han kommer från Giorgia Melonis högernationala parti, Italiens Bröder.

Dessutom är det extrema höger representerat av Ungerns Olivér Várhelyi, som utsetts av premiärminister Viktor Orbán.

Nu kommer konkurrenskraft, säkerhet, migration och levnadskostnader stå högt på agendan i Bryssel. Det markerar ett skifte i förhållande till von der Leyens första EU-kommission, som lade tyngd på klimatet.

”Det är avgörande att vi kommer igång nu. Vi står inför stora politiska utmaningar inom EU, vid våra gränser och i vårt närområde”, sade von der Leyen.

Hon fastställer att det första utspelet från den nya EU-kommissionen kommer att vara en ”konkurrenskompass” som ska visa vägen till hur europeiska företag kan klara sig i den globala konkurrensen.

Å andra sidan har den gröna omställningen gledit en bit ner på listan över prioriteringar.

Klimatpolitiken har dock långt ifrån försvunnit, understryker von der Leyen.

”Vi behöver stärka vår konkurrenskraft, och effekterna av klimatförändringarna kan kännas med ständigt ökande styrka, så jag är glad att kunna räkna med ett starkt och erfaret team”, sade hon.

Danmarks nya EU-kommissionär för energi och bostäder, Dan Jørgensen, tror att det kommer att vara möjligt att hålla fast vid den gröna agendan.

”Det råder ingen tvekan om att den gröna omställningen är under press i många EU-länder. Men jag är mycket optimistisk om att vi i EU-kommissionen faktiskt kan fortsätta att vara ganska ambitiösa,” sade Dan Jørgensen efter omröstningen.

Han påpekar att EU redan har antagit konkreta klimatmål som nu måste uppfyllas genom att implementera en rad politiska förslag:

”Det är klart att all lagstiftning måste antas av EU-parlamentet och medlemsstaterna. Så det ligger inte på den fina hand. Det måste kämpas från dörr till dörr. Det är vi redo för”.

Trots det var De Gröna i EU-parlamentet delade.

Endast lite över hälften röstade ja. Det berodde både på oro för den gröna agendan och kritik av det inflytande som Italiens Raffaele Fitto får som ledande vice ordförande i EU-kommissionen.

Det sade SF:s medlem av EU-parlamentet, Kira Marie Peter-Hansen.

”Det kan vi ha lite svårt att förstå i Danmark. Men man måste försöka sätta sig in i huvudet på mina italienska kollegor, som har upplevt fascismen i Italien”.

”De är helt enkelt rädda för att upprepa misstag från det förflutna”, sade Kira Marie Peter-Hansen.

Ursula von der Leyen betonade dock före omröstningen att hon kommer att söka sitt flertal över mitten. Det ger hopp – också för den gröna omställningen, menar Kira Marie Peter-Hansen.

Trots majoriteten av EU-kommissionärer från höger röstade Dansk Folkeparti nej:

”Denna EU-kommission står för allt det vi i Dansk Folkeparti kämpar mot: centralisering av makten i Bryssel, ingen politisk vilja att stoppa massinvandringen till Europa och en ekonomiskt oansvarig expansionspolitik,” sade Anders Vistisen (DF).”