el flag go to the original language article
This article has been translated by Artificial Intelligence (AI). The news agency is not responsible for the content of the translated article. The original was published by AMNA.

66% av de europeiska medborgarna vill att EU ska spela en större roll i skyddandet mot globala kriser och säkerhetsrisker, enligt undersökningen ”Eurobarometer” 2025 av Europaparlamentet. På nationell nivå varierar resultaten av undersökningen om en starkare EU-roll från 87% i Sverige och 75% av grekerna till 47% i Rumänien och 44% i Polen.

Samtidigt tror 74% av EU:s medborgare och 65% av medborgarna i Grekland att deras land har dragit nytta av att vara EU-medlem. Som den främsta anledningen till varför medlemskapet anses vara fördelaktigt nämner de tillfrågade i EU EU:s bidrag till att upprätthålla fred och stärka säkerheten (35%).

Med en överväldigande majoritet anser EU-medborgarna att medlemsstaterna bör vara mer enade för att möta de nuvarande globala utmaningarna (89% i EU, 94% i Grekland) och att EU behöver fler resurser för att hantera framtida utmaningar (76% i EU).

Försvar och säkerhet (36%) samt konkurrenskraft, ekonomi och industri (32%) identifieras av europeiska medborgare som de områden som EU bör fokusera mer på för att stärka sin position i världen. Därefter följer energisjälvständighet (27%), livsmedelssäkerhet och jordbruk (25%), utbildning och forskning (23%).

De tillfrågade i Grekland prioriterar att stärka konkurrenskraft, ekonomi och industri (42%) följt av försvar och säkerhet (36%).

Som prioriteringar som de skulle vilja att Europaparlamentet satte, nämner EU-medborgarna inflation, stigande priser och levnadskostnader (43%) följt av EU:s försvar och säkerhet (31%), kampen mot fattigdom och social utestängning (31%), stöd till ekonomin och skapandet av nya jobb (29%).

Inflation, stigande priser och levnadskostnader utgör en huvudprioritet i alla åldersgrupper, med de högsta siffrorna registrerade i Portugal (57%), Frankrike (56%), Slovakien (56%), Kroatien (54%) och Estland (54%). Samtidigt stöder mer än hälften av de tillfrågade i Grekland (52%) att inflation, stigande priser och levnadskostnader är frågor som bör prioriteras, följt av ekonomi och jobbskapande (48%).

Vad gäller den ekonomiska situationen förväntar sig en tredjedel (33%) av de europeiska medborgarna (39% av grekerna) att deras levnadsstandard kommer att minska under de kommande fem åren. Det samma gäller för 53% av de tillfrågade i Frankrike och 47% i Tyskland.

När det gäller de värden som européerna skulle vilja att Europaparlamentet försvarade, är fred (45%), demokrati (32%) och skyddet av mänskliga rättigheter på europeisk och global nivå (22%) de främsta bland Europas medborgare. I Grekland prioriterar de tillfrågade fred högst med 53%, rättsstaten med 33% och demokrati med 29%.

Två tredjedelar av medborgarna stöder att Europaparlamentet bör ha en starkare roll

Enligt tidigare trender, under kriser, ser medborgare mot EU för avgörande åtgärder och lösningar. När det upplevs att EU samlas och levererar resultat är stödindikatorerna höga – något som också observeras idag, med 50% av de tillfrågade som har en positiv bild av EU. Den positiva bilden av Europaparlamentet förblir hög (41%). Några månader efter att lagstiftningsperioden börjat vill 62% av medborgarna i EU se Europaparlamentet spela en större roll, en ökning med sex poäng jämfört med februari-mars 2024, några månader före Europavalet i juni 2024.

Enligt grekiska tillfrågade anses uppfattningen av Europaparlamentet, Europeiska unionen och landets medlemskap i EU vara positiv totalt, med en nivå på 38%. Dock är majoriteten av de tillfrågade i Grekland (42%) neutrala gällande Europaparlamentet, även om 75% i Grekland anser att dess roll är mycket viktig.

Europaparlamentets Eurobarometer 2025 genomfördes av undersökningsföretaget Verian mellan den 9 januari och 4 februari 2025 i de 27 medlemsländerna i EU. Data samlades in genom direkta intervjuer och kompletterades med videointervjuer (CAVI) i Tjeckien, Danmark, Finland, Malta, Nederländerna och Sverige, med totalt antal intervjuer uppgående till 26 354. Resultaten på EU-nivå viktas efter befolkningsstorleken i varje land. (25/3/2025)