go to the original language article
BRYSSEL – Kroatien stöder starkt länderna på västra Balkan på deras väg mot EU, men baserat på meriter, vilket betyder att de bland annat måste hålla sig till principerna om goda grannförhållanden, sade statssekreterare i utrikesministeriet Andreja Metelko Zgombić på tisdagen i Bryssel.
“Kroatien stöder starkt utvidgningsprocessen på basis av meriter”, sade Metelko Zgombić efter avslutningen av mötet med EU-medlemsstaternas ministrar för europeiska frågor.
Allmänna rådet, som består av medlemsstaternas ministrar med ansvar för europeiska frågor, höll sitt första formella möte under ungerskt ordförandeskap på tisdagen.
Vid mötet diskuterades rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, och i diskussionen deltog för första gången också ministrarna från fyra västbalkanländer som redan har öppnat anslutningsförhandlingar – Albanien, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien.
Ministrarna diskuterade inte de konkreta framsteg som dessa fyra länder kunde göra fram till slutet av året, eftersom dessa diskussioner förs på lägre nivåer i EU-rådet.
Ungern, som ordförandeland, förespråkar starkt framsteg för västbalkanländerna mot EU-medlemskap och försöker organisera intergovernmentala anslutningskonferenser innan slutet av året, så att några av dessa länder kan öppna eller stänga vissa förhandlingskapitel. För detta krävs konsensus från alla medlemsstater.
På frågan om vilka utsikter det finns för att det ska hända, sade Metelko Zgombić att Kroatien anser att Albanien och Nordmakedonien bör ges möjlighet att ta ett steg framåt och öppna några kapitel.
“När det gäller Montenegro är goda grannförhållanden och avhållande från handlingar som skadar dem en viktig faktor för att mäta landets beredskap att avancera på vägen mot EU”, sade Metelko Zgombić, och betonade att dagens möte inte handlade om att öppna eller stänga förhandlingskapitel för något land.
“Vi kommer att se i vilken utsträckning Montenegro uppfyller det som det tidigare lovat och det kommer att vara en av faktorerna som vi kommer att utvärdera för att avgöra om det är dags att stänga några specifika kapitel”, sade Metelko Zgombić.
Montenegros parlament antog i slutet av juni en resolution om folkmordet i Jasenovac för att lugna de prosrbska partierna i den styrande koalitionen i Montenegro efter att Montenegro i FN stödde en resolution om folkmordet i Srebrenica.
Den montenegrinska oppositionen betonade då att detta drag var “ett gökcacksägg” från Serbiens president Aleksandar Vučić för att försämra goda grannförhållanden med Kroatien.
Vad gäller Serbien, sade Metelko Zgombić, måste det tydligt visa, genom konkreta åtgärder, att det vill gå framåt på vägen till EU. “Då kan vi diskutera att öppna eller stänga några kapitel”, sade hon.
Hon tillade att hon i dagens diskussion om rättsstatsprincipen påminde om frågan om regional jurisdiktion.
Serbien antog för över tio år sedan en lag om regional jurisdiktion, genom vilken det förklarade sig ha jurisdiktion för att åtala krigsbrott begångna i det forna Jugoslavien.
“Så länge denna lag om regional jurisdiktion finns kvar kan Serbien inte gå framåt på vägen till EU. Många kollegor på dagens diskussion betonade att rättsstatsprincipen är kärnan i ömsesidigt förtroende och att ett sådant försök att gripa en medlemsstats jurisdiktion inte är acceptabelt”, sade Metelko Zgombić. (24 september 2024)