Madrid – Spanien har åtagit sig en medelfristig strukturell finanspolitisk justeringsplan med Europeiska unionen, som innebär att den genomsnittliga ökningen av den primära nettoutgiften fastställs till 3% under en sjuårsperiod, i enlighet med de nya EU-reglerna.
”Denna utgift är den vi har som ett framåtriktat riktmärke och den vi måste följa år för år för att vara i linje med finansreglerna,” förklarade Spaniens ekonomiminister, handels- och företagsminister, Carlos Cuerpo, vid en presskonferens efter ministerrådets möte.
Även om justeringsplaner normalt utarbetas för fyra år, kan EU:s medlemsstater begära en förlängning av perioden från fyra till högst sju år om de genomför vissa reformer och investeringar som förbättrar motståndskraften och tillväxtpotentialen, stöder hållbarheten och tar itu med gemensamma prioriteringar.
Den spanska regeringen har valt att förlänga justeringshorisonten till sju år, med en medelfristig plan som åtföljs av ett reform- och investeringsprogram som inkluderar skatteåtgärder, grön omställning, digital transformation samt fysiskt och humankapital.
Den spanska ministern har specificerat att man inte ska blanda ihop justeringsperioden, som är sju år under vilka en ansträngning måste göras när det gäller utgifter, med planperioden, som hänvisar till endast de första fyra åren.
Under själva planperioden –från 2025 till 2028– förutser regeringen en genomsnittlig tillväxt på 3,4%, medan genomsnittet för perioden 2025-2031 är 3%. Mer specifikt uppskattar regeringen att tillväxten av primära utgifter kommer att vara 3,7% år 2025; 3,5% år 2026; 3,2% år 2027; 3% år 2028 och 2029; 2,5% år 2030 och 2,4% år 2031.
”Som jämförelse, om vi tittar på perioden 2014-2018, var den genomsnittliga utvecklingen av samma utgift, av denna variabel, 2,5%, jämfört med dessa 3,4%,” förklarade den spanska ekonomiansvarige och noterade att detta innebär att Spanien kan spendera 6 000 miljoner euro mer per år jämfört med den period då PP regerade.
Cuerpo har insisterat på att det inte kommer att ske några nedskärningar, eftersom Spanien kommer att ha en utgiftskapacitet som kommer att stämma överens med en stark ekonomisk tillväxt och därmed med de offentliga intäkterna.
Ministern har i alla fall försäkrat att Spanien har marginal jämfört med det europeiska genomsnittet för skattebetalning, vilket ger ”utrymme för att kunna genomföra åtgärder eller reformer på inkomstområdet utan att skada tillväxten”.
Ministern har i detta avseende påpekat att det pågår diskussioner med Europeiska kommissionen om de åtgärder som är kopplade till den skattereform som åtagits i den femte utbetalningen av ’Next Generation EU’-fonderna, som sträcker sig från bevarandet av skatter på el- och finanssystem till andra icke specificerade åtgärder.
Banbanan måste garantera att den offentliga skulden vid slutet av justeringsperioden befinner sig på en sannolik nedåtgående väg, eller håller sig på försiktiga nivåer under 60% av BNP på medellång sikt, och att underskotten inte överstiger gränsen på 3% av BNP och också fortsatt är på så sätt på medellång sikt.
Enligt den spanska regeringen säkerställer uppfyllandet av utgiftsregeln i deras justeringsplan kontinuiteten i strategin för finansiellt ansvar. Regeringens prognoser placerar det offentliga underskottet på en nedåtgående bana, från 3% av BNP 2024, till 2,5% 2025 och till 2,1% år 2026. Enligt mer långsiktiga prognoser kommer underskottet att vara på 0,8% av BNP år 2031.
Vad gäller skulden räknar regeringen med att andelen av BNP sjunker från 102,5% år 2024, till 98,4% år 2027, till 90,6% år 2031 och till 76,8% år 2041. Även om en nedåtgående väg beaktas under de kommande åren, specificeras det inte i de verkställande prognoserna när Spanien kommer att kunna minska sin skuld under de ”försiktiga” nivåer på 60% som föreslagits av Bryssel.
Som ett preliminärt steg i presentationen av justeringsplanen har Spanien under de senaste månaderna haft en teknisk dialog med Europeiska kommissionen om banan för fleråriga nettoförnödenheter. Som utgångspunkt meddelade Bryssel redan en referensbana för de länder med en offentlig skuld högre än 60% av BNP, som Spanien, eller ett offentligt underskott som överstiger 3% av BNP.
När den verkställande mottagit utkasten till de finanspolitiska justeringsplanerna kommer de att granskas och deras utvärdering publiceras inom sex veckor från mottagandet, med deadline den 30 november.
Parallellt med den finanspolitiska planen, som presenteras vart fjärde år, måste den spanska regeringen lämna in sin årliga budgetplan, men projektet är försenat.
Under alla omständigheter har Europeiska kommissionen varnat Spanien att det finns ”begränsningar” för flexibiliteten i de tidsramar som de har för att presentera sitt budgetförslag för 2025, vilket måste komplettera de medelfristiga strukturella finanspolitiska planerna för att uppfylla de nya återaktiverade finansreglerna efter fyra år av pandemi. (15 oktober)