go to the original language article
Bryssel/Strasbourg – Ett snabbt genomförande av den omstridda EU-asyl- och migrationspakten, ett fullt medlemskap i Schengenområdet för Bulgarien och Rumänien och en ny EU-avvisningslag – det är fokusområdena som Österrikes nominerade migrationskommissionär Magnus Brunner (ÖVP) nämner i ett dokument som publicerades av EU-parlamentet på onsdagen. Brunner var tvungen att besvara en frågekatalog från ledamöterna i förväg inför den offentliga utfrågningen den 5 november.
”Om Bulgarien och Rumänien fortsätter att uppfylla alla villkor för att bli fullvärdiga medlemmar i Schengenområdet är det rådets ansvar att besluta om avskaffandet av de återstående kontrollerna vid landgränserna”, heter det i Brunners svar på Schengenfrågan. Om detta inte skulle hända före den nya kommissionens tillträde, ”kommer jag att fortsätta stödja denna process med samma intensitet som mina föregångare. Bulgarien och Rumänien har rätt att till fullo dra nytta av Schengen-området.”
Österrike blockerar för närvarande fullt medlemskap för Bulgarien och Rumänien, som sedan slutet av mars är medlemmar av ”Air Schengen”. Kontrollerna vid luft- och sjögränserna har därmed avskaffats. Brunners partikollega och inrikesminister Gerhard Karner (ÖVP) hade vid det senaste rådsmötet för två veckor sedan i Luxemburg sagt att tiden inte var mogen för honom för ett Schengen-medlemskap för Rumänien och Bulgarien: ”Vi är på rätt väg, men inte vid vägens slut.”
”Den tidsenliga och fullständiga genomförandet av alla delar av asyl- och migrationspakten kommer att vara mitt fokus om jag bekräftas av Europaparlamentet”, fortsätter den tillförordnade finansministern. Han vill ”noga övervaka genomförandet av pakten” för att säkerställa att ”medlemsstaterna vidtar alla nödvändiga åtgärder för fullständig tillämpning av pakten senast mitten av 2026”. Stödet till medlemsstaterna måste också inkludera tillhandahållande av nödvändiga finansiella resurser. Den nya pakten innehåller många skärpningar av de tidigare reglerna. Målet är att dämpa den oregelbundna migrationen.
Brunner tillkännager också att han snabbt vill presentera den nya EU-lag om snabbare avvisningar som EU-toppmötet efterfrågade och som kommissionsordförande Ursula von der Leyen tillkännagav. Det innebär ”ett nytt förslag för att påskynda och förenkla återvändanden, tydliga samarbetsplikter för återvändarna, effektivt strömlinjeformande av processen, digitalisering av ärendehanteringen och ömsesidigt erkännande av återvändandebeslut”. Österrike hade i förväg inför toppmötet förespråkat dessa punkter.
”Fientliga statliga aktörer som Ryssland och Vitryssland utnyttjar inte bara desperata människor, utan också vår rättsliga ram. Om jag blir bekräftad kommer jag stå fast vid sidan av de medlemsstater som utsätts för detta potentiella hot mot deras säkerhet och territoriella integritet”, stödjer dessutom Brunner indirekt Polen, som med en ny lag tillfälligt vill avskaffa asylrätten för oregelbundna migranter vid gränsen till Vitryssland.
Brunner betonar i sina skriftliga svar att om han bekräftas som kommissionär, ”kommer han fullständigt uppfylla åtagandet att agera i europeiskt intresse”. Han lovar EU-parlamentarikerna, som måste bekräfta honom i hans nya roll, ett nära samarbete. Alla EU-kommissionärer som nomineras av EU:s medlemsländer måste genomgå utfrågningar i de fackliga utskott i EU-parlamentet som är ansvariga för deras portföljer mellan den 4 och 12 november.
Österrikes utsedda kommissionär är i tur den 5 november klockan 18:30. Den slutliga omröstningen om hela EU-kommissionen kan äga rum under pleniveckan i slutet av november – förutsatt att alla kandidater klarar sig i första omgången, vilket hittills sällan har varit fallet. Också för Brunner förväntar sig observatörer en tuff utfrågning, eftersom han hittills verkat inom finansområdet och saknar erfarenhet av migrationshantering. (24.10.2024)