Risken för fattigdom och skolavhopp i Spanien är bland de värsta i EU

Bryssel – Spanien är sist i EU när det gäller social konvergens på grund av risknivåerna för fattigdom och social utestängning, skolavhopp och arbetslöshet, enligt en rapport som publicerades denna onsdag av Europeiska kommissionen.

Spanien rapporterar negativa resultat i 10 av de 17 sociala indikatorerna utvärderade av Bryssel, vilket placerar landet bland de tio medlemsländerna med ”potentiella risker för social konvergens uppåt” efter att ha analyserat arbetsmarknaden, utbildningen och de sociala utmaningarna i de tjugosju länderna.

Bland dessa återfinns även Rumänien, Grekland och Italien, de enda med sämre resultat än Spanien, samt Bulgarien, Estland, Ungern, Litauen, Kroatien och Luxemburg, länder som nu kommer att genomgå en mer uttömmande undersökning av den europeiska kommissionen.

I Spaniens fall klassificerar det ”trafikljus” system som används av Bryssel situationen som ”kritisk” (röd) i fyra indikatorer kopplade till risken för fattigdom och social utestängning samt skolavhopp, anser att ”övervakning krävs” (orange) för inkomstojämlikhet och andelen ”ninis” – unga människor som varken studerar eller arbetar – och att sysselsättningssituationen fortfarande är ”svag men förbättras” (gul).

Fattigdom och utslagning

”Spanien står inför utmaningar när det gäller socialt skydd och inkludering”, inleder Europeiska kommissionens analys, som påpekar att 2023 ökade befolkningen i risk för fattigdom och social utestängning till 26,5 % generellt och till 34,5 % bland barn, ”väl över” EU-genomsnittet på 21,3 % respektive 24,8 %.

Bryssel anser att detta delvis kan tillskrivas svårigheterna i de sociala skyddssystemen att ge adekvat täckning, regionala skillnader i tillgång till offentliga tjänster och den ”ständigt” höga fattigdomsgraden bland dem som har arbete.

Det tillägger även att, trots förbättringar, förblev inkomstojämlikheten hög 2023, på 5,5 jämfört med 4,7 i EU mätt som kvoten mellan inkomsterna för de 20 % rikaste och de 20 % fattigaste.

Kommissionen framhåller också att påverkan av sociala bidrag (utom pensioner) på att minska fattigdomen föll till 22,9 %, jämfört med 34,7 % i EU, och att de är särskilt ineffektiva för att bekämpa barnfattigdom.

Arbetslöshet och skolavhopp

När det gäller den spanska arbetsmarknaden framhäver Bryssel att ”den har förbättrats avsevärt men står fortfarande inför utmaningar”.
Sysselsättningsgraden ökade ”avsevärt” till 70,5 %, men ligger under EU:s 75,3 %, och arbetslöshetsnivåerna (12,2 %) och långtidsarbetslösheten (4,3 %) är ”fortfarande mycket höga trots stora nedgångar”, vilket gör att dessa indikatorer lämnar den ”kritiska” nivån från förra året men förblir ”svaga”.

Rapporten uppmanar också till att övervaka den fortfarande höga nivån av ”ninis”, trots att den sjönk till 12,3 % 2023, och noterar att även om hushållens inkomst per capita noterade en ”kraftig ökning”, förblir denna indikator ”svag”.

Å andra sidan framhåller kommissionen som ”kritisk” nivån på skolavhopp, på 13,7 % jämfört med 9,5 % i EU, trots att det har minskat och påpekar att den är särskilt hög i landets södra och östra delar.

På den positiva sidan understryker rapporten att Spanien är bland de bästa i EU när det gäller sysselsättningsgapet för personer med funktionsnedsättning, som är bland de lägsta i blocket och fortsätter att minska, och ligger över genomsnittet vad gäller antalet barn under tre år i dagis samt andelen medborgare med digitala färdigheter.

Landet ligger i linje med genomsnittet i andra analyserade indikatorer, såsom boendekostnad, tillgång till sjukvård, vuxenutbildning och könsgap i sysselsättningen.

Spanien förblir därmed för andra året i rad bland bottenljusen i denna rapport, som för första gången utarbetades 2023 av just den spanska och belgiska regeringen, som drev en initiativ för att det Europeiska halvåret, som samordnar de ekonomiska politikerna i de tjugosju, även skulle analysera sociala indikatorer. (18 december)