”Kedjan är bara så stark som sin svagaste länk. Det är verkligen fallet för det europeiska återvandringssystemet, som måste förbättras”, sa den avgående statssekreteraren Nicole de Moor (CD&V) i Luxemburg. Hon pläderade för en översyn av återvändandedirektivet från 2008, med snabbare förfaranden för dem som utgör en säkerhetsrisk och en lagstadgad skyldighet att samarbeta, i linje med den nya belgiska lagen om återvandringspolitik med insisterande.
I ett nyligen utarbetat informellt dokument, som stöds av bland annat Tyskland och Frankrike, förespråkar Nederländerna och Österrike en ”paradigmskifte”. ”Folk utan rätt att stanna måste hållas ansvariga. En ny rättslig grund måste tydligt beskriva deras skyldigheter. Att inte samarbeta ska få konsekvenser och straffas”, heter det. ”Den nuvarande rättsliga ramen återspeglar inte tillräckligt medlemsstaternas behov av att effektivt säkerställa avlägsnanden”.
Enligt Eurostat fick förra året 484.160 tredjelandsmedborgare i Europeiska unionen en order att lämna territoriet, men endast 18,9 procent blev faktiskt utvisade. Den avgående EU-kommissionären Ylva Johansson påpekade dock att de senaste siffrorna ser gynnsammare ut. ”Vi har 40 procent färre irreguljära ankomster. Återvändandesiffrorna har hittills i år stigit med 18 procent, så saker och ting går i rätt riktning”, enligt svenskan.
Under rubriken ”innovativa lösningar” föreslår medlemsländer som Ungern och Italien också politiskt känsliga tankegångar som så kallade återvändandecentrum i tredje land. Sådana förslag har dock, enligt diplomater, liten chans i de europeiska kretsarna. Debatten bland ministrarna sker inför det europeiska toppmötet i slutet av nästa vecka, där medlemsstaternas statsöverhuvuden och regeringschefer också kommer att diskutera migrationspolitiken.