go to the original language article
”`html
Sarajevo (Fena) – Under det gångna året har flera viktiga steg tagits framåt, men Bosnien och Hercegovina står fortfarande inför många utmaningar på sin väg mot EU-medlemskap. Politiska oenigheter och den långsamma reformtakten fortsätter att hindra genomförandet av nödvändiga åtgärder för att anpassa sig till europeiska standarder.
År 2024 i Europa kännetecknades av valen till Europaparlamentet, och utvidgning var ett framträdande tema i de politiska kampanjerna. Kriget i Ukraina påverkade västeuropeiska länders ståndpunkter avsevärt, vilket påskyndade överväganden om medlemskap för Ukraina, men även för andra länder, inklusive Bosnien och Hercegovina.
Ordföranden för Europeiska kommissionen Ursula von der Leyen meddelade att EU:s utvidgning skulle vara en grundläggande prioritet för institutionen som hon återigen kommer att leda under det nya mandatet till 2029. Därmed skickade hon ett starkt budskap att integreringen av nya medlemmar skulle vara ett av de viktigaste målen för EU:s framtida politik.
Vid det årliga toppmötet mellan de sex länderna på västra Balkan och ledarna för Europeiska unionen skickades positiva signaler om utvidgningsperspektivet, och i de europeiska ledarnas retorik nämndes år 2030 som en möjlig tidsram för att uppnå detta mål, vilket lämnar utrymme för vidare förhandlingar och anpassningar.
I mars 2024 gav Europeiska unionens råd grönt ljus för ett villkorligt öppnande av anslutningsförhandlingar med Bosnien och Hercegovina. Detta beslut markerade en positiv förändring på den europeiska vägen, en fortsättning på processen som inleddes 2023 när Bosnien och Hercegovina fick kandidatstatus. Dock beror konkret framgång på genomförandet av återstående reformer.
I början av året antogs lagen om att förhindra penningtvätt och finansiering av terroristverksamhet, vilket uppfyller ännu ett krav för öppnandet av förhandlingar med Europeiska unionen och undviker att sättas på Moneyvals grå lista.
Nyligen antog Bosnien och Hercegovinas ministerråd lagar om gränskontroll och skydd av personuppgifter, som har skickats vidare för övervägande till Bosnien och Hercegovinas parlamentariska församling. Dessa lagar, märkta med ”EI”-beteckningen som bekräftar deras anpassning till EU:s regelverk, utgör nyckelprioriteter på Bosnien och Hercegovinas europeiska väg. Genom deras antagande har ministerrådet tagit betydande steg mot att få ett datum för öppnandet av förhandlingar om Bosnien och Hercegovinas anslutning till Europeiska unionen.
Förslaget till lagen om gränskontroll, som föreslagits av Bosnien och Hercegovinas säkerhetsministerium, samordnar gränshanteringen med EU:s lagstiftning, och uppfyller de strategiska målen i strategin för integrerad gränshantering i Bosnien och Hercegovina. Samtidigt anpassas förslaget till lagen om skydd av personuppgifter med EU-förordningen från 2016, som inför internationellt erkända standarder för behandling och fri rörlighet av data.
Även om betydande är dessa framsteg partiella eftersom många andra viktiga lagar fortfarande är under behandling, som domstols- och högsta domstolens och åklagarmyndighetens råds (VSTV) lagar. Förutom lagstiftningsutmaningar har Bosnien och Hercegovina fortfarande inte utnämnt en huvudförhandlare med EU eller en samordnare för IPA-fonder, vilket är avgörande steg för att låsa upp finansiellt bistånd och skapa en förhandlingsram.
Bristen på framsteg på Bosnien och Hercegovinas europeiska väg får allvarliga ekonomiska konsekvenser. Bosnien och Hercegovina är nämligen det enda landet på västra Balkan vars reformprogram inte har godkänts av Europeiska kommissionen. EU fortsätter att hålla dörrarna öppna, men politisk oenighet blockerar tillgången till en fond värd sex miljarder euro.
Av de 113 villkor som EU har ställt, har 110 överenskommits, medan nyckelfrågor som författningsreformen av högsta domstolen, partiella veto och ett enhetligt nödnummer återstår olösta. Även om nödsamtalsnumret till slut har överenskommits, räckte det inte för att godkänna den första utbetalningen på 70 miljoner euro.
Under tiden har samordnandet av Bosnien och Hercegovinas viseringsregim med Europeiska unionen blivit ett nyckelkrav för att få medel, vilket har komplicerat situationen ytterligare, eftersom politiska konflikter fortfarande är den främsta orsaken till förseningar i fullgörandet av de återstående skyldigheterna.
Ett av de största problemen är statusen för konstitutionsdomstolen och de utländska domarna. Europeiska unionen kräver att Republika Srpska utnämner två nationella domare senast i juli nästa år, och att en process öppnas mot slutet av 2025 för att besluta om status för tre utländska domare. Men RS-premiärministern Radovan Višković kallade detta förslag oacceptabelt.
Samtidigt har Republika Srpska gjort ett positivt steg genom att ta bort det territoriella vetot i statsstöd- och konkurrensrådet i Bosnien och Hercegovina.
Å andra sidan står Bosnien och Hercegovinas federation inför problem på kantonal nivå. Försöken att enas om reformagendan, ett nyckeldokument för att få tillgång till medel från tillväxtplanen för västra Balkan, har misslyckats eftersom kantonpremiärministrarna från SDA motsätter sig lindring av kriterierna för att använda dessa medel.
Trots att framsteg har gjorts mot europeisk integration under 2024 står Bosnien och Hercegovina inför allvarliga utmaningar. Nyckeln till framgång ligger i politisk stabilitet och beredvillighet hos inhemska ledare att genomföra nödvändiga reformer. Europeiska unionen är beredd att ge stöd, men framtiden för Bosnien och Hercegovinas europeiska väg beror främst på landets interna vilja till förändring. (1.1.)
”`