hr flag go to the original language article
This article has been translated by Artificial Intelligence (AI). The news agency is not responsible for the content of the translated article. The original was published by HINA.

ZAGREB- Att lösa bostadskrisen i EU kräver samordnade politik och utnyttjande av befintliga resurser, meddelade deltagarna i panelen ”Mot mer prisvärda bostäder i Europeiska unionen och Kroatien” på fredagen, och varnade för att det finns tillräckligt med bostäder, men många är inte i bruk.

Europaparlamentariker Nikolina Brnjac (HDZ, EPP) varnade för att så mycket som tio procent av EU:s medborgare spenderar mer än 40 procent av sina inkomster på bostad, vilket innebär att det inte längre är prisvärt för dem.

“Det är en enorm utmaning, särskilt för unga och familjer med lägre inkomster,” sa hon under paneldiskussionen som organiserades av Europaparlamentets kontor i Kroatien. Hon betonade att en översyn av lagstiftningen och användningen av europeiska fonder som hittills inte har riktats mot prisvärd bostadsbyggande är nödvändig.

Gordan Bosanac (Možemo, Gröna/ESS) påpekade att det i många medlemsländer finns många bostadsenheter som inte används eftersom fastigheter har blivit ett sätt att tjäna pengar, snarare än att bo i.

“Dessa bostäder måste frigöras genom nationella skattepolitiker och samtidigt investera i byggandet av offentliga bostadsenheter. Vi behöver stadsfonder eller en nationell bostadsfond, och europeiska pengar är avgörande,” sa han och tillade att det fram till 2027 förväntas endast omvandlingar eftersom det för närvarande inte finns några nya medel.

Europaparlamentariker Marko Vešligaj (SDP, S&D), som deltog via videolänk från Bryssel, meddelade att minst 50 miljarder euro årligen från den europeiska budgeten bör riktas mot bostadspolitik.

I samband med den växande bostadsosäkerheten i Europa har Europaparlamentet för första gången inrättat en särskild kommitté för bostadskrisen, vars syfte är att analysera befintliga politik, påverkan av spekulativa metoder och ge rekommendationer för mer prisvärda bostäder i EU.

Kroatien, med ett genomsnitt på 31,8 år för att lämna föräldrahemmet, ligger i framkant inom unionen när det gäller sent självständighetsliv för unga – ytterligare en indikator på svårigheterna i bostadskrisen. (25 april 2025.)