go to the original language article
Bryssel – Hur kommer vinsten för det högerpopulistiska FPÖ vid det österrikiska nationalrådets val i söndags att tas emot i Bryssel? EU-experter som intervjuats av APA påpekar att utvecklingen i Österrike följer andra länder i EU, som Nederländerna eller Italien. För statsvetaren Sophie Pornschlegel är det avgörande för arbetet på europeisk nivå ”vem som sitter i regeringen”. Eric Maurice från European Policy Centre påpekar: ”Österrikes positioner kommer inte vara enkla för EU-partner”, Stichworte Migration och Schengen.
”Det faktum att de är först med kandidater som är radikalare än sina föregångare är en betydande utveckling”, analyserar Maurice. Detta kommer i alla fall att påverka politikernas framtida regeringar, tror han. ”Om det är FPÖ och (konservativa regeringspartiet, Anm.) ÖVP betyder det i grunden inget bra, eftersom de nationella regeringarna i rådet (medlemsstaternas råd, Anm.) beslutar tillsammans”, säger Pornschlegel, EU-expert vid Brysseltankesmedjan Europe Jacques Delors, i ett samtal med APA.
Hur ett eventuellt deltagande av FPÖ i regeringen konkret skulle påverka känsliga politiska områden som migration och Ryssland kan Pornschlegel inte säga ännu: ”Man kan aldrig veta hur mycket de anpassar sig eller inte.” Hon nämner Italiens premiärminister Giorgia Meloni från det högerpartiet Fratelli d’Italia som ett exempel: ”Man var också mycket rädd för Meloni, men hon har till slut stöttat Ukraina.”
EU:s nya asyl- och migrationspakt, vars genomförande nu väntar, går för den tyska redan ”extremt långt mot fästning Europa. Man kan endast hoppas att paketet inte förstärks ytterligare, eftersom vissa regeringar vill gå ännu längre.” Den tidigare journalisten Maurice säger: ”Österrikes positioner kommer inte att vara enkla för sina partner. Landet kräver fler åtgärder för att begränsa tillströmningen av migranter, och även Schengen-frågan (Österrike blockerar för närvarande full tillgång för Rumänien och Bulgarien, Anm.) är intressant.”
Valkomsterna för högerextrema partier i många EU-länder visar för Pornschlegel ”ökande nationalism och misstro mot institutionerna”. Det är ”inte längre ovanligt att den extrema högern står stark eller kommer först vid val”, säger även Maurice. Den nationella och EU-nivån är politiskt alltmer sammanflätade. ”En röst mot regeringen är alltid också en röst mot EU, eftersom regeringen har varit med och beslutat där.” EU blir ”syndabocken”.
Pornschlegel ser det som ”farligt att bara peka på högern” och rekommenderar partierna att ”börja med självreflektion och överväga hur man kan göra annorlunda och inte kopiera originalet”. Hon ser i alla fall andra reaktioner idag än för 25 år sedan, då EU fortfarande var ”mycket berörd” av FPÖ:s deltagande i regeringen under Jörg Haider. Då var det ”en chock”, säger EU-expert Maurice, men idag är högerextrema partiers vinster ”systemiska”.
Europeiska kommissionen ville inte kommentera resultatet av det österrikiska valet på måndagen: ”Vi kommenterar inte valresultat. Fråga de österrikiska väljarna om betydelsen av deras röst, precis som medborgarna i alla medlemsstater”, förklarade chefspråkröret Eric Mamer för journalisterna i Bryssel.
Enligt ett preliminärt slutresultat som publicerades av inrikesdepartementet har Frihetspartiet (FPÖ) tydligt nått först med 28,8 procent av rösterna. Andra platsen går därmed till ÖVP med 26,3 procent följt av SPÖ med 21,1 procent. NEOS överträffade De Gröna med 9,2 procent medan Gröna landade på 8,3 procent. FPÖ är representerat i EU-parlamentet tillsammans med Vlaams Belang, franska Nationella samlingen, italienska Lega, tjeckiska ANO, ungerska Fidesz-partiet från Viktor Orbán, Danska folkpartiet och andra högerpartier i ”Patrioter för Europa” (30.09.2024).