Strasbourg, (Fena) – Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter presenterade på onsdagen i Strasbourg en rapport om utländsk inblandning i valprocesser på lokal och regional nivå, och varnade för allt oftare försök att destabilisera demokratiska institutioner. Bland de länder som är särskilt drabbade av detta problem nämns Bosnien och Hercegovina, Ukraina, Moldavien och Storbritannien.
BiH lyfts särskilt fram i rapporten på grund av problem med oegentligheter i vallistor, utländska aktörers påverkan genom finansiering av politiska subjekt, samt försök till cyberattacker på valsystemen. Det nämns särskilt att en falsk webbplats för Bosnien och Hercegovinas centrala valkommission (SIP) upptäcktes under lokalvalen 2024, men den avlägsnades snabbt.
Rapportören Stewart Dickson (ILDG) från Storbritannien sa att upptäckten av den falska SIP-webbplatsen väckte allvarlig oro och att problemet uppträder på flera nivåer.
– För det första är själva handlingen att skapa en falsk webbplats oroande eftersom det visar en sårbarhet hos institutioner som inte lyckats skydda sina system mot sådana attacker. För det andra undergräver sådana incidenter väljarnas förtroende för valinstitutionerna, vilket kan leda till att medborgarna inte är intresserade av att registrera sig på vallistor på grund av rädsla för missbruk av personuppgifter, till exempel för ekonomiska bedrägerier eller identitetsstöld. Så när sådana situationer inträffar utgör det ett mycket allvarligt problem – betonade Dickson.
Han tillade att utländsk inblandning i val inte bara är ett problem för Bosnien och Hercegovina, utan för alla de 46 medlemsländerna i Europarådet.
– Observationsuppdrag och kontakter med lokala representanter visar oro för att det verkligen finns en viss nivå av utländskt inflytande. I de flesta europeiska länder anses denna inblandning komma från Ryssland, och det finns tydliga bevis på rysk påverkan i länder som Georgien – sa Dickson.
Rapporten identifierar tre huvudformer av utländsk inblandning, inklusive informationsmanipulation, olaglig finansiering av politiska subjekt och cyberattacker.
– Det finansiella inflytandet riktas mot politiska partier och kandidater, men också direkt mot väljare, särskilt i länder med lägre levnadsstandard. Exempel inkluderar penninggåvor, transport till vallokaler eller till och med att ge mobiltelefoner till väljare, med krav på att fotografera sin röstsedel som bevis på att de röstat på en viss kandidat. Efter röstningen beslagtas telefonerna. Dessutom är det ett betydande elektroniskt inflytande via sociala medier där utländska aktörer använder desinformation för att öka stödet för vissa politiska partier eller kandidater. Vissa av dessa attacker kommer från ”bot-farmer” utanför landet, och det finns bevis för att sådana operationer äger rum i Ryssland och Kina – betonade Dickson.
Bland de viktigaste rekommendationerna i rapporten betonas behovet av att stärka valmyndigheternas kapacitet, införa strängare regler för kampanjfinansiering, bättre reglering av sociala medier och ökad transparens när det gäller utländska donationer till politiska aktörer.
Det uppmanas också till samarbete mellan medlemsländerna i Europarådet för att möta gemensamma hot och bevara integriteten i lokal och regional demokrati.
Rapporten anger också att BiH står inför problem med desinformationskampanjer riktade mot etniska minoriteter, vilket ytterligare fördjupar politiska klyftor och försvårar valprocesserna.
Med tanke på landets politiska komplexitet betonade Dickson att han inte anser att Bosnien och Hercegovina är mer mottagliga för utländskt inflytande i val än andra europeiska länder. (27.03.)