Efter tullar kommer mot-tullar: Är ett handelskrig mellan EU och USA på väg?

Bryssel (dpa) – USA:s president Donald Trump har trots varningar från EU låtit införa nya importtullar på stål- och aluminiumprodukter. Svaret från Bryssel följer omedelbart. Är detta nu början på det fruktade handelskriget mellan Europa och USA?

Vad hände egentligen på onsdagsmorgonen?

Klockan 5.01 centraleuropeisk tid lät Trump nya tullar på 25 procent på import av stål och aluminiumprodukter till USA träda i kraft. Redan ungefär en timme senare meddelade EU motåtgärder. Från och med den 1 april kommer återigen EU:s extratullar på import av amerikanska produkter som bourbon-whiskey, videospelkonsoler, båtar och jordnötssmör att bli aktuella. Tullsatsen ska delvis ligga på 50 procent – till exempel för motorcyklar, som den kända tillverkaren Harley-Davidson tillverkar i USA.

Planerna från Europeiska kommissionen, ansvariga för EU:s handelspolitik, innebär också att från mitten av april, i samordning med medlemsstaterna, kommer ytterligare många importer att beläggas med motåtgärdstullar. De ska träffa företag som säljer amerikanska jordbruksprodukter som fjäderfä, nötkött, vissa skaldjur, nötter, ägg, mejeriprodukter, socker och grönsaker till EU. Dessutom ska det bli EU:s extratullar på andra industriprodukter som textilier, lädervaror, hushållsapparater, verktyg, plast och träprodukter. Tullsatsen kan ligga på 25 procent.

Vad betyder tullstriden för ekonomi och jobb?

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ser betydande faror. Konkret förutspår hon stigande priser, problem i leveranskedjor och risken för arbetsförluster. ”Tullar är skatter. De är dåliga för företag och ännu sämre för konsumenterna”, säger hon.

Ekonomer delar denna syn. Osäkerheten som uppstår påverkar investeringarna från företag och ekonomin i allmänhet negativt, analyserar Samina Sultan vid Institutet för den tyska ekonomin (IW). ”Det kan också hota arbetstillfällen på båda sidor av Atlanten.”

Vilka produkter kan bli dyrare?

Grundläggande alla som påverkas av tullarna. ”Hur mycket dyrare beror till exempel på hur stor efterfrågan finns eller om produkterna lätt kan ersättas med likvärdiga produkter från Europa”, förklarar ekonomen Sultan. När det gäller jeans anser Modeförbundet i Tyskland att effekterna till exempel kan hållas inom kontroll. På marknaden här spelar produkter som direkt kommer från USA ingen stor roll, säger en talesperson. De viktigaste tillverkningsländerna är Kina, Bangladesh och Turkiet.

Är detta nu början på ett stort europeisk-amerikanskt handelskrig?

Det beror nog framför allt på Donald Trump. Thomas Gitzel, chefsekonom vid VP Bank i Liechtenstein, ser faran för en eskalationsspiral. Till skillnad från handelskonflikten mellan EU och USA under Trumps första mandatperiod kan de amerikanska straffåtgärderna bara vara början på en hel serie tullar. ”Ett globalt handelskrig drar alltså långsamt igång”, säger han. Trump har redan meddelat att han också vill införa nya tullar på bilar och andra varor från EU.

Som en följd av ökade amerikanska tullar mot Kina kan även varor från Fjärran Östern strömma in i Europa i större utsträckning, säger Rolf Langhammer, ekonom vid Kiel Institute för världsekonomi (IfW). ”Det finns en risk för ett negativt nibble, där alla förlorar.”

Hur går vi vidare nu? 

Kommissionens ordförande von der Leyen betonar att EU är redo att förhandla. ”Vi är fast övertygade om att det i en värld full av geoekonomisk och politisk osäkerhet inte ligger i vårt gemensamma intresse att belasta våra ekonomier med sådana tullar”, säger hon.

Vad kan EU erbjuda Trump?

Enligt EU-kommissionens bedömning kan Europeiska unionen och Trump till exempel ingå ett nytt avtal om att utöka de amerikanska exporterna av flytande naturgas (LNG). Dessutom skulle det vara möjligt att importera mer militärteknik och jordbruksprodukter från USA och sänka importtullarna för amerikanska bilar. Dessa låg senast på tio procent, betydligt högre än den amerikanska tullsatsen på 2,5 procent.

Vad är EU:s påtryckningsmedel?

EU:s extratullar kan påverka vissa amerikanska företag kännbart. Trump hade redan under sin första mandatperiod 2017-2021 infört särskilda tullar på import av stål- och aluminiumprodukter och hänvisade till ”nationella säkerhetsintressen”. EU reagerade då redan med repressalieåtgärder mot amerikanska produkter som bourbon-whiskey och motorcyklar – och tillverkare som Harley-Davidson klagade över negativa effekter.

Man försöker träffa USA där det gör ont, sade en EU-tjänsteman på onsdagen i Bryssel. Det betyder att man har en lista över produkter som har ett högt ikoniskt och symboliskt värde. För att bygga upp största möjliga politiska tryck riktas dessutom produkterna mot platser från inflytelserika Trumps partikollegor. Så skulle det exempelvis bli nya EU-tullar på sojabönor som bland annat produceras i Louisiana, hem för representanthusets talman Mike Johnson.

Varför inför Trump tullarna överhuvudtaget?

Trump vill stärka USA som produktionsplats och minska handelsunderskott. Han tycker inte om att europeiska företag säljer betydligt fler varor i USA än vad amerikanska företag säljer i EU. Det rör särskilt Tyskland: tyska exportörer sålde 2024 varor till ett värde av 161,4 miljarder euro till USA, vilket motsvarar över tio procent av all tysk export. Däremot importerades 2024 varor till ett värde av 91,4 miljarder från USA. Resultatet var ett tyskt rekordhandelsöverskott på cirka 70 miljarder euro med USA.

EU-kommissionen argumenterar för att USA däremot säljer fler tjänster till EU än tvärtom. Om man beaktar både varor och tjänster, skulle det 2023 endast finnas ett litet överskott på 48 miljarder euro. Det motsvarar tre procent av all handel mellan USA och EU. (12 mars)