go to the original language article
Det började i slutet av januari från Kroatien: under de senaste veckorna har ett betydande antal bojkott mot stormarknader ägt rum i landet, eftersom medborgarna uttryckte sin besvikelse över de stigande priserna, en besvikelse som delas av medborgare i andra EU-medlemsländer och i några av de länder som vill ansluta sig till den europeiska koalitionen.
Butiksbojkotten startades av en Facebookgrupp kallad ”Halo, inspektore” på kroatiska. Rörelsen stöddes av konsumentskyddsorganisationer, fackföreningar, politiska partier, till och med av ekonomiministern.
”Idag bojkottar vi återigen allt från stormarknader till apotek, bagerier, kaféer och restauranger. Låt oss inte gå in i någon butik eller hyra någon tjänst”, sa Josip Kelemen, rådgivare till en av konsumentorganisationerna som arrangerade bojkotten ”Halo, inspektore”.
Kelemen gjorde detta uttalande inför den tredje omgången av den kroatiska bojkotten den 7 februari. Initiativet började med meddelanden som cirkulerade på sociala medier och uppmanade medborgarna att avstå från alla inköp. Rörelsen har sedan dess spridit sig till Balkanregionen till Bosnien-Hercegovina, Montenegro, Nordmakedonien, Bulgarien och Serbien.
Mindre bröd i korgen
Problemet är dubbel – å ena sidan gör de höga priserna det svårt för många konsumenter att få det att gå ihop, å andra sidan säger lokala producenter att de inte kan konkurrera med de stora kedjorna eftersom importen är billigare och de priser de får betalar inte tillverkningskostnaderna.
Ekonomer förklarar den nya vågen av prishöjningar i Kroatien genom att hänvisa till, å ena sidan, den starka ökningen av den personliga konsumtionen och den totala inhemska efterfrågan och, å andra sidan, den begränsade ökningen av utbudet. En stor del av efterfrågeökningen skapas av staten på grund av det stora inflödet av europeiskt kapital, konvergensmedel och medel för återhämtning från pandemin.
Levnadskostnaderna ökar i hela EU eftersom lönerna inte håller jämna steg med de stigande matpriserna.
Spridning av bojkott
Konsumenter i EU:s ansökarländer Bosnien-Hercegovina, Serbien, Nordmakedonien och Montenegro har också drabbats av bojkottviruset.
Medborgarna i Bosnien-Hercegovina känner sig allt mer pressade av prisökningarna – levnadsstandarden sjunker eftersom lönerna inte håller jämna steg med de ökande levnadskostnaderna. För att vända på denna trend uppmanade den inofficiella organisationen ”Bojcot u BiH” (BiH är den engelska förkortningen för Bosnien-Hercegovina) till bojkott på sociala medier den 7 och 8 februari mot de stora detaljhandelskedjorna. Deras omsättning minskade dessa två dagar.
Den 31 januari och 7 februari var stormarknaderna i Nordmakedonien halvtomma, eftersom människor handlade på marknader och kvartersbutiker eller inte alls handlade. Medborgarna stöttade kampanjen, även om de uttryckte tvivel om huruvida en dags bojkott kan lösa problemen, och betonade att priserna ständigt stiger medan lönerna förblir stillastående. Före bojkotten meddelade vissa detaljhandelsbutiker rabatter och förmåner för konsumenterna, samtidigt som de skyllde prisökningarna på sina leverantörer.
Den serbiska konsumentorganisationen ”Efektiva” uppmanade konsumenter till en dags bojkott av detaljhandelskedjorna den 31 januari, och påminde om att Konkurrensskyddskommissionen i oktober förra året inledde förfaranden mot fyra detaljhandelskedjor med misstankar om kartellprissättning. Den meddelade också en ny bojkott med mottot ”Vill du bli rånad eller inte?”. Från och med den 10 februari skulle fem stora detaljhandelskedjor bli mål för bojkotter i fem dagar.
Bojkott ägde rum i grannlandet Montenegro den 31 januari samt den 7-8 februari. ”Dagligen bevittnar vi aldrig tidigare skådade ökningar av priserna på grundläggande produkter, medan ägare av stora kedjor samlar vinster på folkets bekostnad. Det är dags att säga: nu är det nog!”, skrev organisationen ”Alternative Montenegro” på sociala medier.
Aktionen fick stöd av premiärminister Milojko Spajić, några icke-statliga organisationer och fackföreningar, medan Handelskammaren och Montenegros konsumentförening motsatte sig detta.
Idén sprider sig också i Bulgarien, där fyra organisationer idag uppmanade till bojkott av detaljhandelskedjor och köpcenter, enligt Velizar Enchev, samordnare för initiativet och före detta Bulgariens ambassadör i Kroatien.
Hittills har denna rörelse inte påverkat Albanien och Slovenien, medan rumänerna tvekar.
Rumänerna uppmanades av några politiker att bojkotta stormarknader i en dag med argumentet att de inte säljer rumänska produkter. Å andra sidan sade jordbruksminister Florin-Ionuț Barbu att han anser att en sådan bojkott skulle innebära ”konkurs för rumänska bearbetningsföretag” eftersom 70 % av varorna i detaljhandelns butiker i Rumänien produceras av rumänska livsmedelsbearbetningsföretag.
Det har inte varit någon stormarknadsbojkott i Albanien, trots sporadiska uppmaningar på sociala medier. Förra året höjde regeringen lönerna för offentliganställda, höjde pensionerna och i år sänkte elpriserna. Löne- och pensionsökningen åtföljdes inte av någon betydande prisökning i stormarknaderna.
Det har heller inte varit någon organiserad bojkott i Sloveniens butiker, även om de höga matpriserna är ett viktigt ämne i den offentliga debatten. Enligt Statistikmyndigheten stabiliserades priserna på livsmedel och icke-alkoholhaltiga drycker 2024 efter en period av ökningar. Dock såg köpcentra i slovenska städer längs gränsen till Kroatien en ökning av kundkretsen under den kroatiska bojkotten. Konsumenter från Kroatien säger att mat och rengöringsprodukter är mycket billigare i Slovenien. Under tiden åker slovenska konsumenter alltmer tillbaka till grannlandet Italien för billigare inköp. (14/2/2025)