go to the original language article
EU-länderna kom överens på fredag, baserat på en text utarbetad av det polska ordförandeskapet, om en gemensam ståndpunkt angående regler för användning av nya genomtekniker (NGT) inom växtförädling. Förhandlingar med Europaparlamentet i denna fråga kan inledas i slutet av april.
På fredag avslutade medlemsstaternas ambassadörer vid EU, under ledning av det polska ordförandeskapet, de över ett och ett halvt år långa och av tre tidigare ordförandeskap ledda, nämligen det spanska, belgiska och ungerska, förhandlingarna om nya NGT-regleringar.
Det handlar om att undanta växter som uppstått genom användning av vissa NGT-tekniker från restriktiva regler om genetiskt modifierad mat, dvs. den så kallade GMO, som de tidigare omfattades av. Detta hade ingen grund, eftersom – som EU-lagstiftarna anser – skillnaderna mellan NGT och GMO är för stora för att teknikerna skulle regleras på samma sätt. För GMO händer det nämligen att korsning av arter sker, och hela ”paket” av främmande gener införs i växter, även om genomtekniker möjliggör så precisa modifieringar att de skulle kunna ske naturligt. De nya regleringarna tillåter att odlingsväxters motståndskraft mot klimatförändringar som torka eller översvämningar ökas och minska användningen av bekämpningsmedel och konstgödsel.
Den föreslagna lagstiftningen delar in NGT-växter i två kategorier som kommer att omfattas av olika regleringar. Den första är NGT1, dvs. växter med så små modifieringar att de också är möjliga att uppnå med konventionella metoder, och de nya genomteknikerna helt enkelt påskyndar denna process. Den andra gruppen är NGT2, dvs. växter där mer än 20 modifieringar har gjorts, och ett sådant resultat skulle vara ganska svårt att uppnå naturligt.
Den första gruppen ska undantas från GMO-bestämmelserna, medan den andra – fortfarande kommer att omfattas av restriktioner, och odlare förpliktas till att genomföra riskbedömningar relaterade till växtförädling och erhålla tillstånd för att introducera dem på marknaden. Länder kommer att kunna förbjuda odling av NGT2.
Det överenskomna förordningsförslaget utesluter också användning av NGT-tekniker i ekologiska odlingar.
Medlemsländerna kommer nu att inleda förhandlingar med Europaparlamentet om bland annat patent- och märkningsregler för NGT. Här, som det sägs i Bryssel, kan samtalen vara komplicerade, eftersom det finns få nya genomteknologier och alla tillhör någon. Vanligen är det universitet eller forskningsenheter som licensierar dem till stora företag, och dessa i sin tur producerar redan modifierat utsäde.
För närvarande domineras marknaden av fyra internationella multinationella företag, medan EU-länderna anser att växtförädling ska vara allmänt tillgänglig för bönder och inte kvarstå i händerna på stora koncerner. Därför står det i förordningsförslaget om att inrätta en expertgrupp för NGT-patent, och dokumentet förpliktar Europeiska kommissionen att ett år efter ikraftträdandet av regleringarna förbereda en rapport om effekten av patentering bl.a. på förädling och sektorens konkurrenskraft. Samtalen kommer också att handla om reglerna för märkning av NGT-växter, särskilt de som tillhör den andra kategorin.
Enligt vad PAP har fått veta från EU-källor, trots att EU-länderna lyckades nå en överenskommelse om fortsatta förhandlingar, är huvudstädernas åsikter delade. I Europa är Storbritannien pionjär inom växtförädling med användning av NGT, medan det inom EU finns några så kallade falkländer som skulle vilja anpassa brittiska metoder, inklusive att tillåta användning av NGT i organisk produktion. Det är bland annat Sverige, Danmark och Spanien.
Det finns också skeptiska länder, vilka – även av olika skäl – inkluderar bl.a. Tyskland och Österrike. Österrikes skepticism härrör från det faktum att landet är ledande och ansvarar för 25 procent av den ekologiska produktionen i EU, därför vill de av ekonomiska skäl inte tillåta NGT-växter på sina odlingar. Tysklands skepticism bygger på politiska grunder, eftersom landets jordbruksdepartement fortfarande hålls av de gröna som distanserar sig från NGT.
I Polen har ämnet NGT inte berörts under åratal. Ännu 2023 – efter att Europeiska kommissionen presenterade förslaget till regler – gav myndigheterna ett negativt yttrande om dem. Jordbruksministeriet tog nyligen upp frågan och de styrande är redo för förhandlingar.
Stort positivt inställt till arbetet är stora europeiska jordbruksorganisationer, som COPA och COGECA, som i ett uttalande på onsdagen betonade lagstiftningens betydelse för att säkerställa livsmedelssäkerheten i Europa och återställa innovation. (14..03.2025)