go to the original language article
Europeiska kommissionen presenterade på onsdagen en handlingsplan för prisvärd energi. Planen syftar till att hjälpa EU:s invånare och företag att sänka sina energiräkningar med upp till 260 miljarder euro per år till 2040.
Handlingsplanen för billigare energi, som är en del av den Industriella renoveringen som också presenterades på onsdagen, förutser kortsiktiga åtgärder som ska underlätta för medlemsstaterna att snabbt sänka energikostnaderna, underlätta för EU:s konsumenter och företag som kämpar med höga räkningar och hjälpa hela gemenskapen att fullfölja byggandet av energiförbundet och slutligen bli oberoende av importerade fossila bränslen.
”Tyvärr köper vi fortfarande gas från Ryssland i Europa, vilket indirekt finansierar den ryska aggressionen i Ukraina. Sedan kriget började har vi importerat fossila bränslen från Ryssland motsvarande värdet av 2400 F-35-stridsflygplan. Så kan det inte fortsätta. Vi måste bli oberoende av Ryssland”, sade EU:s energikommissionär Dan Jorgensen vid en presskonferens i Bryssel.
Planen listar åtta handlingsområden, inklusive sänkning av energiräkningarna som det första. Det uppskattas att detaljhandelspriserna för energi och elpriser för industrin har fördubblats nästan, vilket utsätter Europa för en verklig risk för avindustrialisering och hindrar dess ekonomiska tillväxt och skadar invånarna. Enligt EU-kommissionens uppgifter drabbas över 46 miljoner européer av energifattigdom. “Höga energipriser innebär mindre konkurrenskraft. Vi betalar två till tre gånger mer för energi i industrin än våra konkurrenter i USA och Kina. Samtidigt har våra medborgare svårt att betala sina energiräkningar. Nästan 47 miljoner européer kunde inte värma sina hem ordentligt förra året”, sade Jorgensen.
Enligt EU-kommissionen påverkas energiräkningsnivån av tre faktorer: kostnaden för energileveranser, nätverksunderhållskostnader och punktskatter och skatter. Både ökningen av grossistenergipriser, orsakad t.ex. av kriget i Ukraina, och bristen på fullständig integration av elsystemet i EU samt ökande nätavgifter driver upp energipriserna och därmed européernas räkningar. De nya lösningarna bör bl.a. underlätta för konsumenterna att byta till billigare energileverantörer med renare energikällor, vilket skulle göra att hushållen kan spara upp till 200 euro per år på räkningarna.
Det andra elementet är att sänka kostnaderna för energileveranser, bl.a. genom att införa långsiktiga leveransavtal som slutligen bryter sambandet mellan detaljhandelspriserna för energi och de höga och föränderliga gaspriserna; förkorta tillståndsprocessen för förnybara energikällor och energiinfrastruktur samt ytterligare integration av energimarknaden. Endast detta skulle kunna ge EU besparingar på 40-43 miljarder euro per år under de kommande fem åren.
Fortsatta åtgärder inkluderar bl.a. stöttande av energieffektivitet genom att underlätta för konsumenterna att få tillgång till mer effektiv och hållbar utrustning, vilket kan leda till besparingar på upp till 162 miljarder euro per år 2030, samt reglering av gaspriser i EU bl.a. genom övervakning av gasmarknader i Europa.
En viktig del av planen är att säkerställa prisvärd energi för företag genom ökat engagemang från energisektorn, producenter av ren energi och den offentliga sektorn. Man avser även att fullfölja byggandet av energiförbundet, inklusive utbyggnad av intersystemanslutningar och stärka nätvet och gränsöverskridande handel.
EU:s förberedelse för kriser måste också förbättras. EU-kommissionen har åtagit sig att uppdatera EU:s energiförordningar för att inkludera nya hot som cyberattacker, attacker på kritisk infrastruktur, sabotagehandlingar eller påtryckningar från exportörer. EU måste också öka sin beredskap för en eventuell prisrisk och därför kommer EU-kommissionen att ge EU-länder vägledning angående incitament för konsumenter, t.ex. för att minska energiförbrukningen under rusningstid.
Som kommissionär Jorgensen meddelade på onsdagen, kommer alla dessa åtgärder att tillåta EU att spara 45 miljarder euro redan 2025, därefter bör besparingarna öka till 130 miljarder euro per år 2030 och 260 miljarder euro 2040. (26.02.2025)