Från medicinska framsteg till avkolning av stål: en blick på kärnteknologin i EU

“Kärnteknologier kan spela en viktig roll i övergångarna till ren energi,” förklarade ordföranden för Europeiska kommissionen, Ursula von der Leyen, vid det första toppmötet om kärnenergi som hölls i mars. Toppmötet hade organiserats av Internationella atomenergiorganet (IAEA) och Belgien.

Den tyska konservativa anmärkte att hon är medveten om att det inom EU finns ”olika synpunkter” på kärnenergi. Hon tillade att ”många länder omprövar den potentiella roll som kärnenergi kan spela” till följd av ”den globala energikrisen som orsakas av den ryska invasionen av Ukraina.” Enligt von der Leyen kan det bidra till klimatmålen, energisäkerheten och stabiliseringen av energipriserna.

Prognoserna från Internationella energiorganet och Europeiska kommissionen för 2050 visar att kärnenergi kommer att växa och fungera som ett komplement till förnybar energi, vilket ”kommer att vara ryggraden i EU:s energiproduktion 2050”, förklarade hon.

Denna energikälla har dock minskat både inom EU och resten av världen: 1988 utgjorde den 18 % av den globala elmixen och idag utgör den 9 %. Inom EU ligger användningen för närvarande runt 22 %, medan den på 90-talet fortfarande genererade en tredjedel av Europas elektricitet.

Von der Leyen ställde sig positiv till att förlänga livslängden för befintliga kärnkraftverk ”så länge deras drift naturligtvis är säker”, eftersom det är ”ett av de billigaste sätten att säkerställa ren energi i stor skala”.

Europeiska rådet inkluderade kärnenergi bland de strategiska teknologierna för klimatneutralitet och, som ett sätt att påskynda utsläppsminskningen, införlivade det i slutsatsdokumentet från det senaste Klimattoppmötet (COP28), en historisk premiär.

Kärnenergi har fått ökat utrymme i den finansiella behandlingen som den får inom EU, men det är fortfarande inte lika populärt som förnybara energikällor.

(Några) EU-medlemsstater kräver mer pengar för kärnenergi

I mars krävde de tolv EU-medlemsstaterna som är grupperade i den Europeiska kärnenergi-alliansen mer finansiering för kärnenergi och bad att de finansiella institutionerna ska behandla den på samma sätt som förnybar energi.

“Alla nollutsläppsteknologier, inklusive kärnenergi och dess värdekedja, ska utnyttjas; för detta ska möjligheterna och fördelarna med finansieringsinstrument som stöd från EIB (Europeiska investeringsbanken) och Innovationsfonden utforskas”, står det i alliansens uttalande efter det första Kärnenergimötet.

Bulgarien, Kroatien, Finland, Frankrike, Ungern, Nederländerna, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Sverige förbinder sig att ”utveckla tillgången till privat och offentlig finansiering och utforska möjligheterna och fördelarna med europeiska finansieringsinstrument”.

De nämner som specifikt mål att ”stödja storskaliga reaktorer, SMR-teknologier och den europeiska värdekedjan relaterad till kärnkraft”, vilket kräver anrikat bränsle och system för hantering av radioaktivt avfall, bland annat.

Alliansen lanserades 2023 för att stödja en källa till kraftproduktion som vissa EU-medlemsstater, Tyskland, Luxemburg, Spanien och Danmark, inte stödjer.

I Tyskland slutade de sista tre kärnkraftverken att fungera i april 2023, men krav på att återgå till kärnenergi blir starkare.

I december 2023 godkände den spanska regeringen den sjunde allmänna planen för radioaktivt avfall, som fastställer regeringens politik för hantering av radioaktivt avfall, inklusive använt kärnbränsle, samt avveckling och stängning av kärnanläggningar. Planen fastställde också en tidsplan för avveckling av kärnkraftverk mellan 2027 och 2035.

Det finns emellertid också motståndare till stängningen, såsom ordföranden för Kärnenergiforum, Ignacio Araluce, som hävdat att kärnkraftverken “är nödvändiga för systemet” och att Spanien “blir ensam” i sin idé att stänga kärnkraftverken.

EU-stöd för produktion av småreaktorer

Europeiska kommissionen stödjer aktivt utvecklingen av små modulära reaktorer, inom en teknologisk kapplöpning där EU ligger efter Kina, USA och Ryssland.

Europeiska kommissionen lanserade i februari European Industrial Alliance on SMR tillsammans med rekommendationen om det mellersta klimatmålet för 2040, och betonade kärnenergins potential bland de låga koldioxidteknologier som kan hjälpa EU att minska utsläppen. Initiativet sammanför regeringar, industrins aktörer och intressenter som vill påskynda utvecklingen av sektorn.

Små modulära reaktorer är kärnreaktorer som är mindre, både i effekt och fysisk storlek, jämfört med traditionella kraftverk i gigawattskala.

Nederländsk innovation förutser återanvändning av kärnavfall

Den nederländska start-upen Thorizon kommer att få ett bidrag på tio miljoner euro från den franska regeringen. Med detta vill företaget i Amsterdam påskynda utvecklingen av en liten kärnreaktor som använder kärnavfall från konventionella kraftverk som bränsle. Enligt företaget kan en av dessa reaktorer leverera ren energi till 250 000 hushåll.

Den nya kärnreaktorn kommer att vara mer hållbar, billigare och säkrare än konventionella kärnreaktorer. ”Vår design är unik eftersom den använder utbytbara patroner i reaktorkärnan. Detta tillåter oss att arbeta med material som inte behöver stå emot reaktorns förhållanden i 50 eller 100 år”, förklarade Kiki Lauwers, VD för Thorizon.

Fransk-italiensk nukleärt samarbete för att bekämpa utsläpp från stålindustrin

I juli meddelade det franska elbolaget EDF att de hade undertecknat ett kärnkraftssamarbetsavtal i Italien med stålindustrins federation för att påskynda avkarboniseringen av sektorn i ett land som har varit kärnkraftsfritt i nästan 35 år.

Syftet med avtalet är att ”främja samarbetet i användningen av kärnenergi för att stärka konkurrenskraften och avkarbonisera den italienska stålindustrin”, säger EDF i ett pressmeddelande. Stålindustrin är en stor utsläppare av växthusgaser.

Avsiktsförklaringen undertecknades med det italienska energibolaget Edison, den italienska kraftverktillverkaren Ansaldo Energia, utvecklaren av kärnteknik Ansaldo Nucleare och Federacciai, den italienska stålindustrins federation.

“Detta är ett nytt framsteg i etableringen av en agenda för utvecklingen av ny kärnenergi i Italien”, förklarade Nicola Monti, VD för Edison, som citerats i pressmeddelandet.

Italien har inte producerat kärnenergi sedan 1990-talet, efter landets beslut genom folkomröstning att avstå från civil kärnkraft 1987 efter Tjernobylolyckan.

Kärnreaktor för medicinska ändamål

I slutet av juli godkände Europeiska kommissionen ett bidrag på två miljarder euro för byggandet av en ny kärnreaktor i den nederländska orten Petten. Reaktorn, som inte genererar elektricitet, är bland annat avsedd att utveckla och lagra medicinska radioisotoper för cancerbehandling inom ramen för det medicinska projektet PALLAS.

Som krävs enligt de europeiska konkurrensavtalen hade Nederländerna bett Bryssel om tillstånd för finansieringen av byggandet.

Enligt EU-kommissionären för konkurrens, Margrethe Vestager, godkändes ansökan eftersom PALLAS-projektet bidrar till att säkerställa tillgängligheten av viktiga läkemedel för den europeiska marknaden. Projektet kan också bidra med ”en banbrytande innovation” inom kärnteknik som gynnar europeiska medborgare.

Denna artikel publiceras två gånger i veckan. Innehållet baseras på nyheter från byråer som deltar i enr.