de flag go to the original language article
This article has been translated by Artificial Intelligence (AI). The news agency is not responsible for the content of the translated article. The original was published by dpa.

Berlin (dpa) – Maktbyte i Tyskland: De konservativa systerpartierna CDU/CSU har klart vunnit förbundsvalet och kan förväntas utse Friedrich Merz till nästa förbundskansler. Enligt det preliminära resultatet kommer det högerinriktade Alternativ för Tyskland (AfD) på andra plats. Därefter följer det socialdemokratiska SPD, som faller till en historisk bottennivå, samt de gröna. Vänstern är överraskande starkt representerad i förbundsdagen, det tyska parlamentet. Den vänsterkonservativa alliansen Sahra Wagenknecht (BSW) och de liberala Fria demokraterna (FDP) misslyckas däremot med femprocentsspärren och missar därmed att ta plats i parlamentet.

Nu verkar allt peka mot en allians mellan unionspartierna CDU/CSU och SPD, eftersom en svart-grön koalition (CDU/CSU och de gröna) inte har en majoritet av mandaten. CDU-ledare Merz har uteslutit samarbete med AfD, som i delar klassas som högerextremistiska och har fördubblat sig till 20,8 procent (val 2021: 10,4 procent).

Merz: «Snabbt bli handlingskraftig»

Unionen kommer enligt det preliminära resultatet upp i 28,5 procent (val 2021: 24,1 procent). CDU-ledare Merz har nu de bästa chanserna att bli nästa förbundskansler efter Olaf Scholz (SPD) – men denne sitter tills vidare kvar vid makten. Merz har meddelat att han planerar att bilda regering senast till påsk. Merz betonade att det är viktigt även för Europa att man inte tappar fart. På X skrev han att Europa väntar på Tyskland. «Vi måste nu snabbt bli handlingskraftiga igen.»

https://twitter.com/_FriedrichMerz/status/1893748123660337544

Scholz tar ansvar

SPD uppnådde med 16,4 procent (2021: 25,7 procent) sitt sämsta resultat i ett förbundsdagsval. Scholz talade om ett bittert resultat och ett nederlag som han också tar ansvar för. Vid eventuella koalitionsförhandlingar står han inte till förfogande som förhandlingsledare.

De gröna med kanslerkandidat Robert Habeck sjönk till 11,6 procent (2021: 14,7 procent). Vänstern förbättrar sig avsevärt till 8,8 procent (2021: 4,9 procent).

För FDP, som med endast 4,3 procent åker ur parlamentet (2021: 11,4 procent), sker nu ett ledarskifte: Partiledare Christian Lindner skrev på kvällen på X: «Nu lämnar jag aktiv politik.» BSW med Sahra Wagenknecht misslyckas knappt med femprocentsspärren: Enligt den federala valmyndigheten når BSW 4,972 procent.

Den nya förbundsdagen har 630 platser – för majoritet krävs 316 platser. Unionen uppnår enligt det preliminära resultatet 208 platser i det nya parlamentet. SPD får 120 mandat. En regeringskoalition av de två fraktionerna är därmed möjlig. För en svart-grön koalition räcker resultaten inte: De gröna får endast 85 ledamöter. AfD utökar sin fraktion avsevärt med 152 platser. Vänstern har 64 ledamöter. Ett mandat tillfaller åter Sydschleswigs välargrupp, som som parti för den danska och frisiska minoriteten är befriat från femprocentsspärren.

AfD vill samstyra

AfD-ledaren Alice Weidel talade om ett historiskt resultat. «Man ville halvera oss, motsatsen inträffade.» AfD är redo att samarbeta med unionen. «Vår hand kommer alltid att vara utsträckt för ett regeringsdeltagande, för att genomföra folkets vilja.» Samtidigt meddelade hon: «Vi kommer att jaga de andra så att de gör förnuftig politik för vårt land.» AfD:s fästen är belägna i östra delen: AfD har blivit den starkaste kraften i alla fem östtyska delstater.

Valdeltagandet, enligt de offentliga sändarna ARD och ZDF, låg med 83,0 till 83,1 procent högre än 2021 (76,4 procent) och nådde den högsta nivån sedan återföreningen. Till att avlägga sin röst kallades 59,2 miljoner människor, varav gott och väl 42 procent var 60 år eller äldre.

Valet tidigarelades med sju månader – en tidigareläggning har endast tidigare skett 1972, 1983 och 2005. Anledningen är att trafikljuskoalitionen mellan SPD, de gröna och FDP bröt samman i november.

Valrörelsen kretsade senast främst runt migration

Den korta vintervalkampen präglades senast av debatten om en begränsning av migrationen. Merz hade krävt att även asylsökande ska avvisas vid de tyska gränserna – vilket ur de grönas och SPD:s synvinkel skulle strida mot EU-rätten. Merz mötte skarp kritik efter att unionen i förbundsdagen drivit igenom ett förslag om migrationspolitik med stöd av AfD. (24 februari)