BRYSSEL – Nivån av uppfattad rättslig oberoende i Kroatien är fortfarande mycket låg, det finns viss framgång i kampen mot korruption och betydande framsteg när det gäller löner för domare och åklagare, men ingen framgång när det gäller transparensen i fördelningen av statlig annonsering i medier, sammanfattar bedömningen i Europakommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen.
Kommissionen nämnde att nivån av uppfattad rättslig oberoende i Kroatien fortfarande är mycket låg bland allmänheten och företag.
Nivån av uppfattad rättslig oberoende är mycket låg, under 30 procent i Kroatien, Polen och Bulgarien. Å andra sidan är den extremt hög, över 75 procent, i Danmark, Finland, Österrike, Sverige, Luxemburg och Irland.
Endast 23 procent av medborgarna i Kroatien anser att nivån av domstolars och domares oberoende är ”ganska eller mycket bra” år 2024, medan denna andel bland företag är något högre – 28 procent. Jämfört med förra året har nivån av uppfattad rättslig oberoende ökat något från 22 till 23 procent, medan bland företag noterades en ökning på 18 procent.
De främsta anledningarna till den uppfattade bristen på domstolars och domares oberoende, som den breda allmänheten och företag anser, är inblandning eller tryck från regeringen och politiker, samt inblandning eller tryck från ekonomiska eller andra specifika intressen.
Europakommissionen offentliggjorde på onsdagen den årliga rapporten om rättsstatsprincipen, ett relativt nytt instrument som har en förebyggande roll och ska hjälpa till att tidigt upptäcka och förhindra problem som uppstår inom detta område.
Rapporten täcker fyra nyckelområden: rättssystem, ramverk för bekämpning av korruption, mediefrihet och pluralism samt institutionella frågor kopplade till systemet av ömsesidig kontroll och balans mellan den lagstiftande, verkställande och rättsliga makten.
Kommissionen nämner att byrån för elektroniska medier åtnjuter finansiell oberoende, men det finns krav på att denna oberoende ytterligare förstärks, och att byrån fortsätter att spela en nyckelroll i förvaltningen av fonder för att främja mediepluralism.
I rapporten står det att information om medieägande är offentligt tillgänglig, men det kvarstår vissa utmaningar när det gäller transparensen i verkligt ägande.
Kommissionen är mycket kritisk mot transparensen i fördelningen av statlig annonsering i medier.
Följaktligen har kommissionen gett Kroatien flera rekommendationer i den antagna rapporten om rättsstatsprincipen.
Den första är att revidera lagen om brottmålsförfaranden och lagen om byrån för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet i linje med antikorruptionsstrategin, för att ytterligare öka effektiviteten i utredning och lagföring av korruptionsbrott.
Den andra är att intensifiera ansträngningarna för att stärka det rättsliga ramverket och tillsynsmekanismer för att säkerställa rättvis och transparent fördelning av statlig annonsering i medier på nationell, regional och lokal nivå, inklusive den offentliga upphandlingsprocessen.
Vidare krävs det att man fortsätter att arbeta med att lösa SLAPP-stämningar mot journalister, inklusive att revidera lagbestämmelser om förtal och uppmuntra större användning av processuella regler som tillåter avvisning av ogrundade stämningar, med hänsyn till europeiska normer för skydd av journalister.
Den sista rekommendationen är att förbättra behandlingen av ombudsmannens rekommendationer och säkerställa en mer systematisk svar på ombudsmannens informationsförfrågningar. (24 juli 2024)