Litauens president: Ukraina bör få ytterligare 20 miljarder euro i stöd från unionen

Litauens president Gitanas Nauseda uppmanade på torsdagen i Bryssel sina EU-partners att så snart som möjligt godkänna ett hjälppaket på 20 miljarder euro till Ukraina. Enligt honom borde unionen också föreslå ett ungefärligt datum för Ukrainas anslutning till gemenskapen.

Han tillade att han har stora förväntningar på det nukleära avskräckningsförslaget som lagts fram av Frankrikes president Emmanuel Macron.

”Deras kärnvapenparaply skulle kunna fungera som ett verkligen mycket allvarligt avskräckningsmedel mot Ryssland, och det är mycket viktigt att använda varje möjlighet att öka vår motståndskraft, särskilt på den östra flanken, som är föremål för olika typer av attacker”, betonade han.

Initiativet att stödja Ukraina, som Nauseda efterlyste, föreslogs av EU:s utrikeschef Kaja Kallas. Dess godkännande är dock fortfarande osäkert, till skillnad från den europeiska ombeväpningsplanen från Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som tillkännagav mobiliseringen av upp till 800 miljarder euro för försvarsutgifter.

Stödet till Ukraina, som Litauens president talade om, skulle nå Ukraina i slutet av detta år. Pengarna förväntas komma bland annat från medlemsländernas bidrag, proportionella mot deras bruttonationalinkomst. Syftet är att möta Ukrainas mest akuta kortsiktiga behov.

”Ni skrattar, men jag tycker att det är mycket allvarligt”, sa Nauseda till journalisterna. ”Vi har åtagit oss att stödja Ukraina med ett belopp på 0,25 % av vår BNP varje år. Vi har räknat ut att om andra länder åtagit sig att betala samma belopp, skulle vi kunna få 43 miljarder euro”, uppgav han.

”För mig är det också viktigt att stödja Ukraina politiskt, det är därför jag har föreslagit att fastställa ett ungefärligt datum för Ukrainas medlemskap i EU”, sa Nauseda. Enligt honom borde det vara den 1 januari 2030. Som han betonade skulle det inte vara rättsligt bindande, men det skulle utgöra en stark signal om EU:s stöd till Ukraina.

På frågan om ett möjligt ungerskt veto mot besluten från toppmötet svarade han: ”Vi får se”. ”Men vi måste fatta beslut oavsett om ett eller två länder inte håller med varje gång”, sa han. ”Annars kommer historien att straffa oss, och kostnaden för att inte fatta dessa beslut kommer att bli mycket hög”, betonade Litauens president. Enligt honom har oförmågan att fatta avgörande beslut varat för länge. (06.03.2025)