Mickoski: Vi vill inte att förhandlingarna med EU ska bli en oändlig historia – först avklarade förhandlingar, sedan konstitutionella ändringar

Washington– Premiärminister Hristijan Mickoski anser att vi som nation har utstått för mycket förödmjukelser och accepterat dåliga avtal i namn av högre mål för euroatlantiska integrationer, och vårt land är fortfarande inte ens i början av vägen mot EU-medlemskap. Nu, säger han, efterfrågas återigen konstitutionella ändringar från oss, men det garanterar ändå ingen säkerhet på den eurointegrativa vägen.

– Vi som nation har gjort allt vi kunde, utstått många förödmjukelser och accepterat många dåliga avtal för vår europeiska framtid och för medlemskap i NATO, sa Mickoski vid ett tal vid Atlantic Council i Washington som handlade om framtiden för transatlantiska relationer på västra Balkan.

Frustrationerna bland medborgarna i mitt land, tillägger Mickoski, är extremt stora.

– Jag vittnar om att när vi var i opposition 2018 så var det många människor från hela världen, höga tjänstemän från EU, premiärministrar från många mäktiga NATO-länder, presidenter, medlemmar av Europeiska kommissionen, som besökte oss och sa bara ändra namnet denna gång så kommer ni omedelbart att bli NATO-medlemmar, ni kommer att börja förhandla med EU och avsluta dem inom en period av 4 till 5 år och bli en del av EU. De 4-5 åren gick förbi för två år sedan och vi är i samma situation som för 20 år sedan, men under tiden ändrade vi flaggan, valutan, namnet och allt sa Mickoski. 

Enligt honom, står nu en ny begäran framför oss om att ändra konstitutionen, vilket inte garanterar säkerhet på den eurointegrativa vägen. – Tala om för mig ett annat fall i Europa som ens på avstånd liknar vårt, jag pratar inte om närheten till likhet. Denna gång sa vi, om Pacta sunt servanda tillämpas på oss, då bör det tillämpas på alla. Om vi levererar, förväntar vi oss att andra levererar också, sa Mickoski.

– Vi behöver nu införa några hundra av våra medborgare i den konstitutionella preambeln, vilket är en beskrivning av vår konstitution. Vi pratar om den bulgariska gemenskapen. I vår konstitution har vi makedonier, albaner, serber, turkar, bosniaker, valaker etc., så om ni analyserar saker från det perspektivet är det inte en stor sak. Men varför införa dem i preambeln? Kanske pratar vi om mänskliga rättigheter, kanske någon bryter mot den bulgariska gemenskapens mänskliga rättigheter? Vilka är vi politiker för att döma om någons mänskliga rättigheter är kränkta? Det finns en institution i Europa som heter Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg som är ansvarig för att döma om någons mänskliga rättigheter blivit kränkta eller inte. Och vad säger den institutionen de senaste åren? De var klara, 14 gånger har de makedonska mänskliga rättigheterna i Bulgarien blivit kränkta och noll gånger den bulgariska gemenskapens i Makedonien. Fjorton mot noll. Hur förklarar vi detta för medborgarna, varför gör vi detta och får inget tillbaka, framhöll Mickoski.

Enligt honom, är denna begäran inte substantiell, eftersom förhandlingar betyder att stärka institutioner, förbättra institutioners kapaciteter, snarare än att lösa bilaterala frågor. – Vi har sagt att vi kommer att genomföra detta, men när vi avslutar våra förhandlingar, eftersom vi är rädda för att detta kan bli en oändlig historia och fler och fler krav kan följa och ingen vet när det kommer att sluta, sa Mickoski och tillade att när vi pratar om Europas framtid ska vi prata om gemensamma värderingar, om artificiell intelligens, om en bra livsmiljö, om ekonomi, om bättre utbildning och inte om något som hände under medeltiden. (21 februari)