Montenegro och nio EU-motsvarigheter ber Von der Leyen om höghastighetsfinansiering

Den portugisiska premiärministern, Luís Montenegro, och nio andra motparter från Europeiska unionen (EU) krävde idag att Europeiska kommissionen ska finansiera det långsiktiga EU-budgeten för det europeiska höghastighetsjärnvägsnätet och minska det administrativa bördan.
Begäran skickades idag i ett brev till den verkställande ledaren Ursula von der Leyen och undertecknades av regeringscheferna i Portugal, Estland, Grekland, Ungern, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien, Spanien och Tjeckien.
”Finansieringen av höghastighetsjärnvägsförbindelser som förbinder huvudstäderna och de viktigaste städerna i EU, särskilt mellan olika medlemsstater, och utvecklingen av transportinfrastrukturen som sådan är en av våra prioriteringar för nästa fleråriga finansieringsram”, skriver de.
På den dag då Europeiska kommissionen presenterar sitt arbetsprogram för 2025 och ett förslag om vägen framåt för nästa fleråriga finansieringsram 2028-2034, insisterar de 10 EU-ledarna på att nästa långsiktiga EU-budget ska vara ”stark, centraliserat förvaltad och med större finansiell ambition”.
Detta för att säkerställa att det ”blir en katalysator för utvecklingen av ett fullständigt transeuropeiskt transportnät, inklusive saknade höghastighetsjärnvägsförbindelser och slutförandet av stora gränsöverskridande projekt”, påpekar de.
De begär också för att stärka ”synergin mellan transport, energi, digital och försvarssektorer,” och när det gäller denna sista fråga påpekar de ”EU:s motståndskraft, särskilt för militära mobilitetsbehov”.
I brevet till Von der Leyen uppmanar de 10 EU:s regeringschefer den verkställande myndigheten att ”minska de administrativa bördorna och, i vilket fall som helst, undvika att införa överdrivna villkor för genomförandet av dessa projekt, såsom de som användes inom ramen för återhämtnings- och resiliensfonden”.
”Utvecklingen av storskaliga och gränsöverskridande projekt kräver betydande krav och processreformer och kräver effektiv samordning och synkroniserade kalendrar mellan de deltagande medlemsstaterna, vilket säkerställer en smidig funktion av den inre marknaden”, så eventuella ”ytterligare villkor kan leda till förseningar i förbindelserna och försvåra slutförandet av det transeuropeiska transportnätet inom de överenskomna tidsfristerna”, avslutar de.
Det transeuropeiska transportnätet omfattar järnvägar, inre vattenvägar, kort sjövägar och vägar som förbinder urbana noder, sjö- och inre hamnar, flygplatser och terminaler.
Det främjar effektiv transport av människor och gods, säkerställer tillgång till jobb och tjänster och möjliggör handel genom ett plan för gränsöverskridande transporter utan avbrott, luckor, flaskhalsar eller saknade förbindelser.
Positionen kommer när diskussionerna om nästa fleråriga finansieringsram 2028-2034 börjar och miljarder euro behövs för att investera i gemensamma prioriteringar, som försvarssektorn.