go to the original language article
Utrikesminister Lars Løkke Rasmussen kom inte ensam när han anlände till EU:s utrikesministermöte i Bryssel på måndagen.
Istället valde de nordiska och baltiska ländernas ministrar att dyka upp som en enhet för att tala med internationell press vid mötet.
Det skedde med en uppmaning att öka det militära stödet till Ukraina.
De nordiska baltiska länderna är den näst största donatorn till Ukraina efter USA.
”Vi är bara åtta små länder, som inte är ekonomiska tungviktare. Så om andra följer detta exempel, finns det ingen tvekan om att Ukraina kan vinna”, säger Lars Løkke Rasmussen.
Därmed försöker de åtta länderna i den norra och östra delen av Europa att skicka en signal om att resten av Europa kan göra mer.
”Det pågår diskussioner om en plan för efterkrigstiden. Men vi anser att det viktigaste budskapet just nu är att vi måste öka det militära stödet till Ukraina.
Då kommer de att stå så starka som möjligt när tiden för fredsförhandlingar kommer”, säger Lars Løkke Rasmussen.
Han riktar inte kritiken mot några specifika länder. Men stora sydeuropeiska länder som Frankrike, Italien och Spanien har under konflikten fått kritik för att göra för lite för att hjälpa Ukraina.
Flera länder – inklusive tungviktarna Tyskland och Frankrike – står dock inför stora ekonomiska utmaningar, som påverkar både medborgare och de offentliga finanserna.
Därför måste man tänka kreativt. Estlands utrikesminister, Margus Tsahkna, föreslår att Europa ska beslagta de frysta ryska tillgångarna i Europa och använda dem för krigsinsatsen.
Det är en skärpning i förhållande till nu då det enbart är avkastningen från tillgångarna som används till stöd för Ukraina.
”Vi måste öka det snabba militära stödet till Ukraina. Vi måste beslagta de 300 miljarder euro i frysta ryska tillgångar, så att vi kan ge Ukraina möjlighet att kämpa för sin frihet”, säger Margus Tsahkna.
Lars Løkke Rasmussen hann inte vid den korta presskonferensen fastställa om Danmark håller med om det uttalandet. Men från övriga ministrar låter det som att alla åtta länder är överens om att beslagta alla de frysta ryska tillgångarna.
EU-länderna har hittills varit återhållsamma med att ta det steget, eftersom man anser att det skulle vara i strid med internationella regler som ska säkerställa att länder tryggt kan placera sina pengar på olika ställen i världen.
Genom att använda de frysta ryska tillgångarna skulle Europa dock kunna fylla gapet efter USA om Trump beslutar att stoppa det amerikanska militära stödet till Ukraina, heter det.
”Europa måste hålla ihop. Det vill vi också understryka genom att stå här som en enad grupp ”, säger Lars Løkke Rasmussen.