go to the original language article
Europeiska unionen måste snabbt förbereda sig för möjligheten av ett storskaligt krig med Ryssland, enligt ett strategidokument som Europeiska kommissionen publicerade på onsdagen.
Det så kallade Vita papperet föreslår att om Ryssland uppnår sina mål i Ukraina, kan det utvidga sina territoriella ambitioner ytterligare, med 2030 nämnt som en möjlig tidsram.
Europa måste vara redo för krig om det vill undvika det, säger texten.
Den nya strategin är delvis ett svar på uttalanden av USA:s president Donald Trump, som indikerar att USA kanske inte längre står som garanter för fred i Europa utan förbehåll.
”Den säkerhetsarkitektur som vi förlitade oss på kan inte längre tas för given,” sa Europeiska kommissionens president Ursula von der Leyen och betonade behovet av ökade försvarsutgifter och investeringar i europeisk försvarsindustriell förmåga.
Kommissionen lyfte fram sju områden där befintliga militära kapacitetsluckor måste stängas som en prioritet. Dessa inkluderar luftförsvar och missilförsvar, drönarsystem och elektronisk krigföring.
Kommissionen föreställer sig att EU-stater ska samarbeta nära i inköp och gemensamt beställa minst 40% av de nödvändiga varorna, för att övervinna beroenden och effektivt förvärva stora mängder förbrukningsvaror som ammunition, missiler och drönare.
Enligt dokumentet minskar efterfrågan även kostnader, skickar tydliga efterfrågesignaler till vapenindustrin och möjliggör smidigt samarbete mellan nationella väpnade styrkor.
Kommissionen har redan meddelat att cirka 800 miljarder Euro ska mobiliseras för upprustningsprojekt – detta inkluderar en ny 150 miljarder EURO-fond i kombination med att tillfälligt undanta vissa försvarsinvesteringar från blockets strikta skuld- och underskottsgränser.
Kommissionen planerar också att lätta på regler och krav för vapenindustrin, för att ge ännu starkare militärt stöd till Ukraina, som är under attack från Ryssland.
EU håller formuleringen kring USAs beroende vag
Utkastet varnar för beroendet av USA, men formuleringen är mer vag än den som EU:s utrikespolitische chef Kaja Kallas och försvarskommissionär Andrius Kubilius föreställde sig.
Tydliga avsnitt om USA som var en del av ett äldre utkast av dokumentet togs bort efter ingripande av von der Leyens kabinett.
Dessa hade innehållet varningar att USA kanske begränsar eller förbjuder användningen av nyckelkomponenter för militär operativ förmåga, sannolikt påverkade av nyliga erfarenheter i Ukraina, där Trump-administrationen på distans begränsade användningen av amerikanska vapensystem efter ett katastrofalt möte i Vita huset mellan Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelensky.
Det finns oro för att USA kan göra detsamma mot NATO-partners vid oenigheter eller konflikter och att de kanske skulle dra tillbaka militärt från Europa om de amerikanska vapenföretagen får färre beställningar från EU i framtiden.
Borttagningen av dessa avsnitt har kritiserats i Europaparlamentet.
Den tyska Gröna partiets medlem Hannah Neumann sa att ett vitt papper om europeiskt försvar bara är meningsfullt om det erkänner verkligheten, inklusive en ärlig omvärdering av de transatlantiska relationerna. (19. mars)