go to the original language article
”`html
För andra året i rad har migrationsflödena nått ”rekordnivåer, men är inte utom kontroll”, enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).
Dessutom har migranter som fyller ett behov som arbetskraft inte heller integrerats tillräckligt på arbetsmarknaden.
År 2023 registrerade de 38 OECD-länderna 6,5 miljoner nya ”permanenta” migranter (inklusive personer med uppehållstillstånd och europeiska medborgare), en ökning med 10% jämfört med 2022, ett år som redan hade noterat rekordmigrationsflöden.
USA, där Donald Trump, som valdes i det senaste presidentvalet, har lovat massutvisningar, förblir det främsta destinationslandet med 1,2 miljoner nya lagliga, permanenta invånare, det högsta antalet sedan 2006.
Dessutom har cirka en tredjedel av OECD-länderna upplevt rekordhöga migrationsnivåer, särskilt Storbritannien (747 000), men även Kanada (472 000), Frankrike (298 000), Japan (155 000) och Schweiz (144 500).
Å andra sidan minskade migrationsflödena i en annan tredjedel av regionens länder, särskilt i Danmark, Estland, Israel, Italien, Litauen och Nya Zeeland.
Det mesta av ökningen beror på familjeåterförening (+16%) som står för 43% av det totala inflödet, men migration av humanitära skäl (+20%) är också på uppgång, noterar OECD.
Arbetskraftsinvandringen har varit stabil. Trots detta fortsätter integrationen av migranter på arbetsmarknaden att nå nya höjder.
Den postpandemiska uppåtgående trenden i sysselsättning av migranter fortsatte 2023 med att OECD noterade ”historiskt höga sysselsättningsnivåer” på 71,8%. Den högsta sysselsättningsnivån är i Nya Zeeland (82,3%) medan den är 62,4% i Frankrike.
Samtidigt är arbetslösheten i dessa befolkningar låg (7,3%).
”Idag är det lite mer troligt (för migranter) att de är långtidsarbetslösa jämfört med arbetslösa födda i landet”, noterar den internationella organisationen.
Tio länder, inklusive Kanada (75,8%), Storbritannien (76,3%) och USA (73,3%), samt de 27 EU-länderna, registrerade ”de högsta sysselsättningsnivåerna bland migranter som någonsin registrerats”.
”Den starka efterfrågan på arbetskraft i mottagarländerna har varit en av de främsta drivkrafterna för migration de senaste två åren”, förklarar OECD:s sysselsättnings- och arbetsmarknadsdirektör Stefano Scarpetta.
”I många OECD-länder som står inför omfattande arbetskraftsbrist och förestående demografiska förändringar har det ökande antalet migrantarbetare bidragit till hållbar ekonomisk tillväxt”, fortsätter han.
Andelen migranter bland entreprenörer har ökat avsevärt i OECD-länderna under de senaste 15 åren. År 2022 var i genomsnitt 17% av egenföretagarna migranter, jämfört med 11% år 2006, noterar rapporten.
”Den offentliga dialogen om migrationens inverkan på arbetsmarknaden kretsar vanligtvis kring konkurrensen om arbetstillfällen mellan migranter och arbetstagare som är födda i landet. Dock är migranter inte bara konkurrenskraftiga arbetstagare, utan även arbetsgivare”, sammanfattar rapporten.
Medveten om att dessa ”betydande flöden har orsakat omfattande oro” och främst ”stark efterfrågan på mottagningsinfrastruktur”, anser OECD att hanteringen av migration ”kräver en alltmer fin balans”.
Utöver att skärpa asyllagstiftningen har vissa länder också börjat införa begränsningar på andra lagliga migrationsvägar för att minska trycket på bostadsmarknaden och offentliga tjänster.
MAR.MI
”`