go to the original language article
Portugal var, 2023, den EU-medlemsstaten med den högsta andelen energifattigdom på 20,8 % och på samma nivå som Spanien, meddelade Europeiska kommissionen idag och krävde mer skydd för sårbara konsumenter.
Uppgifterna finns i rapporten om tillståndet i energiunitionen som idag publicerades av EU-kommissionen i Bryssel, där det står att de högsta andelarna personer som inte kunde hålla sitt hem tillräckligt varmt förra året registrerades i Portugal och Spanien, båda länder med 20,8 %, följt av Bulgarien (20,7 %) och Litauen (20,0%).
I kontrast registrerade Luxemburg (2,1 %), Finland (2,6 %), Slovenien (3,6 %) och Österrike (3,9 %) de lägsta andelarna när det gäller energifattigdom, konstaterar institutionen och påpekar att i hela de 27 medlemsstaterna är i genomsnitt 10,6 % av EU:s befolkning inte kan hålla sitt hem tillräckligt varmt.
Jämfört med 2022 ökade denna andel med 1,3 procentenheter i en kontext av energikris och inflation.
EU-kommissionen framhåller att energifattigdomssituationen varierar ”bland de EU-länder som främjar åtgärder för att skydda familjer”, och betonar att medlemsstaterna ”kan agera för att säkerställa tillgång till viktiga tjänster och skydda sårbara konsumenter från överdrivna kostnader genom att direkt bekämpa energifattigdom”.
Vidare uppger EU-kommissionen att ”den nya energimarknadslagstiftningen bättre kommer att skydda utsatta hushåll och de som drabbats av energifattigdom mot avstängning”.
”Vid en naturgaspriskris kan EU:s nödrättsakter hjälpa till att skydda konsumenter genom ingripanden i detaljhandelspristak”, påpekar den vidare.
En av de åtgärder som genomförs inom ramen för den nya energimarknadslagstiftningen är inrättandet av en klimatfond från och med i år, som ska mobilisera minst 86,7 miljarder euro i intäkter från EU:s system för utsläppshandel för perioden 2026–2032, inklusive en 25 % samfinansiering från medlemsstaterna för att bidra till en rättvis social omställning till klimatneutralitet.
Fonden är avsedd att finansiera åtgärder och investeringar som medlemsstaterna antar i sina sociala klimatplaner senast i juni 2025, för att hjälpa till att kompensera de förväntade ökningarna av energiräkningarna på grund av införandet av koldioxidpriset för uppvärmning och transporter.
Enligt rapporten om tillståndet i energiunitionen kommer hälften av elproduktionen i EU under första halvåret 2024 från förnybara källor.
När det gäller gas, när EU försöker bli oberoende av ryskt gasförsörjning på grund av Rysslands invasion av Ukraina, minskade andelen rysk gas i EU:s import från 45 % år 2021 till 18 % i juni 2024.
EU har också satt upp mål för att minska gasförbrukningen, som möjliggjorde en minskning av denna konsumtion med 138 miljarder kubikmeter mellan augusti 2022 och maj 2024.
EU nådde, den 19 augusti i fjol, sitt mål att lagra 90 % av vintergasen långt före den planerade tidsfristen den 1 november.