PwC-analys: De negativa effekterna av EU ETS 2 kan minskas genom att sätta ett tak för tillståndspriset

Prag – De negativa effekterna av det planerade EU ETS 2-systemet för utsläppsrätter kan minskas genom en effektiv takprisreglering av utsläppsrätterna. Detta kommer att belasta hushållen med i genomsnitt lägre hundratals kronor per månad. Det framgår av en analys från PwC som beställts av miljöministeriet. Resultaten presenterades idag på en presskonferens. Det nya systemet för utsläppsrätter ska utvidgas till vägtransport och uppvärmning och träda i kraft 2027. Antagandet av det nya systemet för utsläppsrätter har mött kritik från vissa experter och politiker.

Efter takprisregleringen av utsläppsrätterna kommer deras effekter på hushållen enligt analysen att visa sig i lägre hundratals kronor per månad. Att sätta ett övre tak för priset på utsläppsrätter och därmed säkerställa ett genomsnittligt pris på 45 euro kräver en tjeckisk initiativ som stöds av ytterligare 19 medlemsländer. ”Europeiska kommissionen förbereder ett förslag baserat på denna åtgärd, vars antagande är realistiskt redan i år,” sade Petr Holub, chef för klimatavdelningen vid miljöministeriet.

Enligt analysen kommer den absoluta ökningen av utgifterna efter införandet av EU ETS 2 att påverka höginkomsthushåll mer, som har de högsta utgifterna för uppvärmning med kol och bränsle. I detta fall handlar det om utgifter för ett genomsnittligt hushåll på 200 till 400 kronor per månad. ”Lägre inkomstgrupper av hushåll kommer att känna av ökningen av de absoluta utgifterna för uppvärmning med kol och bränsle mindre än hushåll med högre inkomster,” sade Jan Brázda från PwC. Ökningen av utgifterna skulle efter införandet av EU ETS 2 enligt analysen uppgå till 1,3 procent av de totala konsumtionsutgifterna för ett genomsnittligt hushåll.

För låginkomsthushåll som värmer med kol eller naturgas inrättas en social klimatfond. Målet är att mildra effekterna och hjälpa till med övergången till mer energieffektiva och renare teknologier. Tjeckien planerar att använda cirka 52 miljarder kronor från den fram till 2032. Själva intäkterna från utsläppsrätterna ska också användas för investeringar i åtgärder för att skydda klimatet. Bland dessa åtgärder ingår till exempel att minska energiförbrukningen i byggnader, utveckla förnybara energikällor eller energieffektiva teknologier.

Det ursprungliga tjeckiska målet var att inte införa dessa utsläppsrätter. Detta har dock hittills inte lyckats få en majoritet i EU. (15 oktober)