go to the original language article
Bratislava – Med tanke på den komplexa utvecklingen av de offentliga finanserna i många EU-länder och de positiva erfarenheterna med självständiga finanspolitiska institutioner, har medlemsstaternas regeringar beslutat att stärka dessa institutioners ställning genom en ändring av direktivet, som varje land borde införa i sin nationella lagstiftning före årets slut. EU kräver att dessa institutioner förstärks, särskilt i fråga om oberoende, tillgång till data och stärkt röst i förvaltningen av de offentliga finanserna, sade Ján Tóth, ordförande för Rådet för budgetansvar (RRZ), på onsdagen, rapporterar TASR.
RRZ har varit Slovakiens oberoende finanspolitiska institution sedan 2012. Eftersom det är inrättat genom en konstitutionell lag, skulle den lämpligaste och rättsliga metoden, enligt Tóth, vara att ändra konstitutionslagen om budgetansvar.
”En sådan ändring skulle kunna lösa behovet av en modernisering av skuldbegränsningen som ingår i konstitutionslagen, vilket föreslogs redan 2020 men som upprepade gånger fastnade i Slovakiens nationalråd,” påpekade RRZ:s ordförande. Han tillade att Slovakien omfattas av flera krav från den europeiska rättsordningen.
”Direktivet föreskriver att utnämningen av medlemmar till den oberoende finanspolitiska institutionen skall ske genom en transparent process baserad på deras yrkesmässiga lämplighet inom offentliga finanser, makroekonomi eller budgethantering. För Slovakien skulle detta innebära att inkludera kravet på offentlig utfrågning av kandidater till rådets styrelse i lagstiftningen och att utvidga kompetensområdet till att omfatta budgetstyrning,” förklarade Tóth.
Oberoende för den finanspolitiska institutionen bör dessutom stödjas av en uttrycklig deklaration i lagstiftningen om ett förbud för rådets medlemmar att ta emot instruktioner från regeringen eller andra offentliga eller privata subjekt. En stabil och adekvat finansiering av de uppgifter som följer av direktivet och nationell lagstiftning bör också säkerställas.
”Finanspolitiska institutioner borde garanteras snabb tillgång till den information som behövs för att fullgöra sina uppgifter så att andra organ inte kan begränsa deras roll genom att undanhålla information eller genom att försena dess tillhandahållande. Direktivet föreskriver att dessa institutioners ställning skall stärkas vid utformningen eller utvärderingen av de makroekonomiska prognoser som används i budgeten,” konstaterade Tóth.
Europeiska rådet kräver också införandet av principen ”följa eller förklara”. I så fall skulle regeringar som inte håller med om de åsikter som finansrådet har till följd av sina fastställda uppgifter, förklara sin ståndpunkt inom två månader.
”En grundläggande uppgift för de oberoende finanspolitiska institutionerna är att stödja finanspolitisk disciplin, långsiktig hållbarhet och trovärdighet i de offentliga finanserna. Särskilt genom att bedöma regeringens finanspolitik oberoende av regeringen och genom att göra egna finans- och makroekonomiska prognoser, vilka beroende på landet i fråga kan direkt påverka budgetprocessen,” förklarade Tóth. (19 mars)