go to the original language article
Ljubljana – Slovenien har på senare tid överträffat det europeiska genomsnittet när det gäller framgången med ansökningar till programmet för finansiering av vetenskap och innovation Horizon Europa. Som Tomaž Boh sa vid ett evenemang organiserat av direktoratet för vetenskap och innovation vid det ansvariga ministeriet på måndagen, är slovenska forskare framgångsrika främst inom projekt för europeisk industriell konkurrenskraft, men också inom vetenskaplig excellens.
Slovenien uppnår för närvarande en framgångsgrad på cirka 20 procent för ansökningar till utlysningar, vilket är mer än det europeiska genomsnittet som ligger runt 17 procent, betonade Boh. Framgången med ansökningarna beror också på de teman som utlysningarna täcker. ”Vissa är nämligen mer ’skrivna för’ den slovenska forsknings- och företagsmiljön, andra något mindre. Eftersom konkurrensen är mycket stark, avgörs det ofta av små skillnader. Just dessa små detaljer kan skilja mellan bra och utmärkta projekt,” sa han.
Slovenien har flest undertecknade avtal och mest mottagna medel inom den andra pelaren av programmet, som fokuserar på globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft. Analysen av de senaste åren visar enligt Boh att slovenska forskare är mycket framgångsrika främst inom den första pelaren, som är avsedd för vetenskaplig excellens. Antalet projekt från Europeiska forskningsrådet, som anses vara prestigefyllda vetenskapliga projekt, ökar märkbart, presenterade han. Forskarna presterar också bra inom Marie Sklodowska-Curie-instrumenten, som fokuserar på utveckling av forskartalanger och tvärsektoriellt samarbete, tillade han.
Enligt Boh måste samarbetet mellan forskningssfären och näringslivet samt kopplingen till utländska partners i hela EU stärkas ytterligare. Detta instämde även GZS:s generaldirektör Vesna Nahtigal, som betonade vikten av investeringar i forskning och innovation för konkurrenskraften hos den europeiska och slovenska ekonomin. Programmet Horizon Europa är enligt henne en ”strategisk kompass” som styr den europeiska konkurrenskraften, den gröna omställningen, digitaliseringen och samhällsutvecklingen. (14 april)