Spanien, den mest avtalsbrytande parten i EU: nästan 90 direktiv som inte har införlivats

Madrid – Spanien har inlett året med mer än 80 europeiska direktiv som väntar på att införlivas och har nu samlat totalt 90 öppna ärenden, vilket gör det till det EU-land med flest överträdelser i tillämpningen av EU-lagstiftningen.

Detta framgår av den senaste rapporten framtagen av Europaparlamentets kontor i Spanien i syfte att analysera hur den europeiska lagstiftningen överförs till vårt land och som har presenterats för media denna tisdag i deputeradekongressen.

I december 2024 hade Spanien totalt 87 europeiska direktiv som väntar på införlivande, varav 29 redan har nått tidsfristen för att tillämpas och ett är på väg att göra det. För majoriteten av de återstående 57 har man tid fram till 2026.

Majoriteten av de regler som ännu inte har införlivats i den nationella lagstiftningen rör frågor som den ekologiska övergången (16), ekonomi (15), arbete och migration (ungefär tio) och hälsa (sju väntande regler).

Underlåtenhet att tillämpa dessa införlivanden resulterar normalt i att ett ärende öppnas av Europeiska kommissionen, där Spanien ligger i topp med totalt 90 öppna överträdelser, följt av Polen med 88, Grekland med 81 och Bulgarien med 79.

Detta ärende kan öppnas antingen för att inte ha tillämpat införlivandet eller för att inte ha uppfyllt Europas riktlinjer korrekt och brukar resultera i ekonomiska sanktioner.

Om vi analyserar alla lagar som godkändes under 2024 i Cortes Generales, totalt 24, hade 46 % ett europeiskt ursprung eftersom de härstammar från direktiv eller förordningar fastställda av EU.

Några av dessa lagar har exempelvis varit reformen av Lagen om utbyte av uppgifter om brottsregister och övervägande av domstolsbeslut inom Europeiska unionen, för att tillåta fångar, inklusive ETA-medlemmar, att kompensera straff som de avtjänat utomlands, eller även skatten för multinationella företag i skattereformen som drivs av Pedro Sánchez regering.

Denna procentuella europeiska påverkan på lagstiftningen har varit relativt stabil de senaste sex åren, med ett genomsnitt på 53 %. Däremot, 2023, året för det senaste valet med det motsvarande lagstiftningsuppehållet, hade 72 % av de godkända lagarna uppstått från det gemenskapsområdet.

Även om den europeiska påverkan inte bara märks i Cortes Generales, har regeringen, genom verkliga dekret, även möjlighet att uppfylla EU:s krav för att anpassa den nationella lagstiftningen.

Faktum är att 2024 godkände ministerrådet totalt 20 verkliga dekret för att införliva europeiska direktiv, de allra flesta av dessa relaterade till jordbrukspolitiken eller fisket men även transport eller arbetsvillkor.

Till alla dessa regler måste dessutom läggas de 84 förordningar som under det senaste året godkändes av Europa och vars tillämpning är direkt i alla medlemsstater.

Faktum är att, till skillnad från europeiska direktiv, kräver de förordningar som antagits av EU ingen lagstiftningsbehandling i landet för att tillämpas, om det inte finns en konflikt med några av de gällande lagarna på nationell nivå, i vilket fall landet måste genomföra en ändring av den regeln.

För att tillämpa direktiven krävs dock en nationell lag som införlivar dem och länderna har normalt två år på sig att välja hur de ska anpassa sin lagstiftning till de europeiska kraven. (14 januari)