go to the original language article
BRYSSEL – Kroatiens bruttonationalprodukt (BNP) kommer att vara åtta procent högre i slutet av 2030 än vad det skulle ha varit utan hjälp från EU-fonder, vilket är anledningen till att Zagreb förespråkar fortsatt stark EU-sammanhållningspolitik, sade den kroatiska EU-ministern för regional utveckling och fonder, Šime Erlić, i Bryssel på torsdagen.
”Samhållningspolitiken är en nyckelpolitik för att finansiera projekt i Kroatien som genomförs med EU-fonder, och därför har vi uttryckt vår starka ståndpunkt att vi vill bevara en stark sammanhållningspolitik även i framtiden efter 2027,” sade Erlić efter ett möte i EU-rådet där medlemsländernas ministrar ansvariga för sammanhållning deltog.
Huvudämnet för mötet var sammanhållningspolitiken efter 2027, det vill säga efter utgången av den nuvarande sjuåriga programperioden.
”Efter 2027 vill vi att sammanhållningspolitiken förblir lika viktig så att vi kan fortsätta att använda EU-fonder som är central drivkraft för Kroatiens utveckling,” betonade ministern och tillade att dessa medel hjälper landet att snabbt komma ikapp mer utvecklade länder.
Erlić påpekade att Kroatiens BNP, enligt kommissionens rapport om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, kommer att vara 8 procent högre i slutet av detta decennium än vad det skulle ha varit utan sammanhållningsmedel.
Kommissionen överväger för nästa sjuåriga budget från 2028 till 2034 idén att villkora användningen av sammanhållningsmedel med genomförandet av reformer och investeringar, på liknande sätt som medel godkänns från återhämtnings- och motståndsmekanismen. För närvarande godkänns sammanhållningsmedel baserat på uppfyllandet av tidigare överenskomna kriterier, medan medel från pandemins återhämtningsfond tilldelas efter att reformer och huvudetapper i medlemsstaternas nationella planer uppfyllts.
För en sådan reform kommer samtycke från alla medlemsstater att krävas, och många av dem är oroliga för att detta skulle leda till centralisering av förvaltningen av EU-medel, det vill säga till en minskning av lokala och regionala myndigheters roll i beslutsfattandet om att använda dessa medel.
Minister Erlić betonar den positiva erfarenheten av att använda medel från återhämtnings- och motståndsmekanismen, särskilt den snabbare genomförandet av reformer och de tillhörande investeringarna, och att detta bör upprätthållas även i framtida sammanhållningspolitik.
Han tillade att det samtidigt är nödvändigt att bevara alla intressenters engagemang på lokal och regional nivå i planeringen och genomförandet av planerna för att använda EU-fonder. (28 november 2024)