go to the original language article
Nuuk (dpa) – USA:s president Donald Trump har motiverat sitt intresse för att överta Grönland med nationell säkerhet. Men observatörer antar att det också finns ekonomiska skäl bakom hans begär: Grönlands omfattande förekomster av kritiska råvaror. Hur viktigt sådana mineraler är för Trump visar inte minst hans strävan efter råvaror i Ukraina. Men även för EU är råvarorna i Grönland viktiga.
Vad är kritiska råvaror och vad är de bra för?
Kritiska råvaror (CRM) är material med stor ekonomisk betydelse och samtidigt hög leveransrisk. Bland dessa finns de mycket uppmärksammade sällsynta jordartsmetallerna (REE), vilket är 17 metaller som i sin tur delas in i nio tunga och åtta lätta sällsynta jordarter. De finns i diverse dagliga bruksföremål som smarttelefoner, bärbara datorer och tv-apparater. Beroende på konstruktion behöver dessa elektroniska enheter bland annat yttrium, praseodym, terbium och dysprosium.
Framför allt för den gröna omställningen är sällsynta jordartsmetaller fundamentalt viktiga: de används bland annat i elbilar och vindkraftverk. Dessa produkter behöver starka permanentmagneter, som i elbilar beroende på motorstorlek kan innehålla upp till flera kilogram neodym och praseodym.
Vad gör dem intressanta för EU och Trumps USA?
Tyskland har en kraftfull industri, men bara några få kritiska råvaror. Tyska företag är därför lika beroende av leveranser från utlandet som företag i andra EU-länder. Detta blir särskilt tydligt när det gäller sällsynta jordarter: å ena sidan är EU en världsledare inom exempelvis tillverkning av bilmotorer och vindturbiner, å andra sidan täcker den sitt behov av sällsynta jordar-magneter nästan uteslutande med import från Kina, som i sin tur är en absolut världsledande inom detta område.
En sådan beroende gör EU utsatt för geopolitiska spänningar: det skulle få ett betydande problem om Kina av politiska eller strategiska skäl – exempelvis i samband med handelstvister – skulle minska eller till och med stoppa leveranserna. Detta skulle vara ödesdigert med tanke på EU:s klimatpolitik och digitalisering.
Nu är Trump känd för att bry sig lite om klimatet, men mycket om stora pengar och också för att hålla tillbaka Kinas ledarställning – och då kommer det resursrika Grönland, som hör till kungariket Danmark, in i bilden. «Jag tror att Trump är mer intresserad av de sällsynta jordarterna än att ha militär på Grönland», anser den tidigare grönländska finansministern Maliina Abelsen, som idag är ordförande för fiskeriföretaget Royal Greenland.
Vad betyder Grönlands mineraler för EU?
Även EU har sedan länge riktat blicken mot råvarorna. För knappt ett år sedan öppnade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ett EU-kontor i huvudstaden Nuuk och undertecknade två samarbetsavtal med ett sammanlagt värde av 94 miljoner euro – en del av detta ska investeras i värdekedjor för energi och kritiska råvaror.
En överenskommelse om råvarorna slöts redan i slutet av 2023, som ska positionera Grönland som en strategisk leverantör av råvaror för den ekologiska omställningen i Europa. Det handlar inte bara om sällsynta jordarter, utan även om till exempel koppar, grafit och litium: totalt har EU identifierat 34 kritiska råvaror som är nödvändiga för den gröna och digitala omställningen – och 23 av dessa finns i Grönland, enligt mineralforskaren Jakob Kløve Keiding vid Danmarks och Grönlands geologiska tjänst (Geus).
För flera av dessa bedöms potentialen i Grönland vara mycket hög. «Vissa av de grönländska fyndigheterna av sällsynta jordarter är bland de största i världen», säger Keiding.
Hur kan Grönland dra nytta av detta?
Det är uppenbart att dessa mineraler har ett enormt värde. Hur stort detta värde egentligen är, är dock svårt att uppskatta, säger Keiding. Så mycket är säkert: «De är inget värda så länge de ligger kvar i marken.»
Det är här Trumps USA och EU kommer in i bilden. För själva råvaruutvinningen ger inte stora pengar, utan snarare de senare stegen i värdekedjan – och kunnandet för detta finns huvudsakligen i Kina, säger Keiding. Både i USA och EU arbetar man på att komma i kapp. «Man har insett att Kina i praktiken har ett monopol och kontrollerar marknaden.»
Grönland är idag till stor del beroende av fisket och ett danskt finansiellt bidrag på motsvarande mer än 500 miljoner euro per år. Bara intäkterna från gruvlicenser och -skatter skulle kunna innebära en ny ekonomisk grund för ön med 57 000 invånare. «98 procent av vår export kommer för närvarande från fisket», säger den före detta ministern Abelsen. Mineralbranschen, liksom turismen, kan bidra till en mer diversifierad ekonomi – vilket Grönland i sin tur behöver för en mycket diskuterad eventuell självständighet från Danmark.
Finns det några nackdelar med brytningen?
Ja, i form av risker för den känsliga arktiska miljön, men också för människorna på plats, till exempel genom radioaktiva biprodukter. På Grönland avgjordes till och med det senaste parlamentsvalet 2021 av dessa nackdelar: då var man offentligt oense om ett australiskt gruvprojekt för utvinning av sällsynta jordarter och uran i södra Grönland. Det vänsterparti IA vann valet genom att ta ställning mot projektet. Ett halvår senare förbjöds uranutvinning.
Ett annat problem är de tuffa arktiska förhållandena och höga driftskostnaderna. «Vi är en avlägsen plats, vilket gör det så dyrt att bryta mineraler på Grönland. Därför är vi ofta det sista alternativet som övervägs», säger Abelsen. «Men eftersom de sällsynta jordartsmetallerna börjar sina, blir det uppenbart mer attraktivt att åter vända blicken mot Grönland.» (25 februari)