Europa måste omedelbart och snabbt återbeväpna sig för att ha en ”trovärdig avskräckande” mekanism till 2030, sade Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
I ett tal i Köpenhamn skisserade kommissionens ordförande de fyra huvudprioriteringarna i den efterlängtade vitboken om europeiskt försvar som kommissionen kommer att presentera och behovet av att återbeväpna Europa till 2030 – en plan som kommissionen kallar ”Readiness 2030”. ”Till 2030 måste Europa ha en stark europeisk försvarshållning. ’Readiness 2030’ innebär att vi återbeväpnar och utvecklar våra förmågor för att ha en trovärdig avskräckning”, sade von der Leyen.
Den första prioriteten – som också är den viktigaste – är att öka försvarsutgifterna. ”Medlemsstaternas försvarsutgifter har ökat med över 31 % sedan 2021. Detta är bra – men inte tillräckligt, eftersom det är mycket lägre än motsvarande utgifter i USA, Ryssland och Kina”, sade von der Leyen. För två veckor sedan lade kommissionen fram en plan för att mobilisera investeringar på 800 miljarder euro i det europeiska försvaret. Detta inkluderar ett nytt instrument – kallat ”SAFE” – som snabbt kan ge medlemsländerna lån upp till 150 miljarder euro för investeringar i försvaret. Samtidigt föreslår kommissionen att aktivera den så kallade ’Nationella undantagsklausulen’ för att ge medlemsstaterna större flexibilitet att spendera mer på försvaret utan att bryta mot de budgetregler som begränsar underskottet till 3 % av BNP. Detta har potential att mobilisera ytterligare försvarsutgifter på upp till 1,5 % av BNP, eller cirka 650 miljarder euro över de kommande fyra åren. Samtidigt arbetar kommissionen för att privata investeringar skall hämtas in – antingen från EIB eller från kapitalmarknaderna.
Andra prioriteten är ”att köpa mer från Europa”. Enligt von der Leyen måste vi fylla kapacitetsgap med europeiska medel, fram till 2030 och detta innebär »stor skala och paneuropeiskt samarbete« för att fylla luckorna inom prioriterade områden som militär mobilitet, investeringar i flyg- och missilförsvar, i artillerisystem, ammunition och missiler, drönare, användning av militär artificiell intelligens eller kvantdatorer. »Kostnaden och komplexiteten i projekt av stor skala övergår långt varje medlemsstats förmåga«, sa kommissionens ordförande och betonade behovet av att förstärka gemensamma inköp.
Den tredje och »mest strategiska« prioriteten för det europeiska försvaret är Ukraina. Som kommissionsordföranden sade, ”vi måste göra Ukraina tillräckligt starkt – som en stål igelkott – för att vara oläslig för en potentiell angripare”. EU har redan investerat omkring 50 miljarder euro i militärt stöd och utbildat över 73 000 ukrainska soldater, medan det fortsätter att stödja Ukrainas anslutningsutsikter till EU. Von der Leyen meddelade också att en gemensam arbetsgrupp med Ukraina kommer att inrättas, som kommer att samordna EU:s och medlemsstaternas militära stöd.
Den fjärde prioriteten rör att stärka Europas försvarsindustriella bas. Idag går den största delen av försvarsinvesteringarna utanför Europa och denna trend måste vändas, med början i investeringar i Europa, sade von der Leyen. Men erkände att Europas försvarsindustriella bas fortfarande har strukturella svagheter: inte ännu kunna producera försvarssystem och utrustning i den omfattning och hastighet som behövs av medlemsländerna och förblir extremt fragmenterad med dominerande nationella aktörer som levererar till de inhemska marknaderna. Enligt kommissionen behöver företagen en stadig ström av flerårsorder för att leda sina investeringar. För detta ändamål ”kommer vi att skapa en European Defence Industrial Development Programme”, sade von der Leyen.
Slutligen sade kommissionens ordförande att ”vi är fullt engagerade i att samarbeta med NATO och USA. Vår säkerhet är odelbar. Det är därför vi arbetar för att öppna nya vägar för säkerhet med Storbritannien och andra partners i Europa, i vårt närområde eller inom G7. Från Kanada till Norge. Och till och med så långt som till Indien och andra delar av Asien”. (18/3/2025)