go to the original language article
De politiska och lagstiftningsinitiativ, som Europeiska kommissionen kommer att vidta för år 2025, kommer att presenteras av ordförande Ursula von der Leyen på onsdagen, inom ramen för Europaparlamentets plenarsession, som börjar idag måndag i Strasbourg.
Vidare kommer plenarsessionen i februari (10-13) förväntas innehålla en diskussion, bland annat, om ”det obevekliga stöd från EP till Ukraina”, tre år efter krigets början, om EU:s reaktion på ”Trumps regerings hot” om införandet av tullar på europeiska varor, om ”framtiden för EU:s strategi för Mellanöstern”, men också om ”hoten mot kommunikationsinfrastrukturen mot EU:s suveränitet”, med en separat diskussion om det pågående arbetet med EU:s nya satellitsystem, IRIS², en multikomponentsformation av 290 satelliter.
Särskilt intressant väntas diskussionen om den europeiska och globala ekonomin bli med Europeiska centralbankens ordförande, Christine Lagarde, diskussionen om EU-Mercosur-handelsavtalet och om de farhågor som har uttryckts om dess påverkan på det europeiska jordbruket samt den som gäller ”exportkontroller av AI-mikrochips från USA”. Liksom diskussionerna om hanteringen av bristen på personal och förbättring av arbetsvillkoren inom hälsoområdet, och om hoten mot journalister i EU, sju år efter mordet på journalisten Ján Kuciak och hans fästmö Martina Kušnírová i Slovakien.
Dessutom kommer ökningen av gängvåldet i Sverige att diskuteras, medan Europeiska kommissionen förväntas göra uttalanden om ”det gränsöverskridande erkännandet av familjestatusdokument för samkönade par och deras barn inom EU:s territorium”.
Diskussion om ”Trumps regerings hot”
På tisdagen kommer EP att överväga tillståndet för handelsförbindelserna mellan EU och USA, de multilaterala internationella relationerna och EU:s reaktion om USA inför tullar på europeiska produkter. Enligt Europeiska kommissionen har EU ett handelsöverskott på 154 miljarder euro i varor med USA, medan USA har ett överskott på 104 miljarder euro i tjänstebalansen, vilket resulterar i ett totalt handelsöverskott för EU motsvarande 3% av det totala värdet på transaktioner på 1,5 biljoner euro. År 2023 var USA den största partnern för EU:s export av varor och den näst största partnern för import av varor från EU.
På onsdagen kommer parlamentsledamöterna att diskutera den nya amerikanska regeringens beslut att dra sig ur WHO och Parisavtalet för klimatförändringar, samt dess avstängning av bistånd (med mycket begränsade undantag) i tre månader och åtgärder i samband med USA:s Internationella biståndsorgan (USAID). Tillsammans med kommissionens representanter kommer parlamentsledamöterna att diskutera konsekvenserna av dessa beslut på internationell nivå och EU:s framtida engagemang i dessa globala initiativ.
Dessutom kommer EP att diskutera ”hur beslutet från USA att begränsa exporten av mikrochips som används för AI-modeller i vissa EU-medlemsstater hanteras”. Enligt officiella meddelanden kommer exportkvoter som godkänts av den avgående Biden-regeringen i januari 2025, av ”säkerhetsskäl”, att påverka 120 länder världen över, inklusive Kina, men också 17 EU-medlemsstater (Österrike, Bulgarien, Kroatien, Cypern, Tjeckien, Estland, Grekland, Ungern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien och Slovenien).
I en muntlig fråga till Europeiska kommissionen hävdar parlamentsledamöterna att ”beslutet utgör en betydande utmaning för EU:s inre marknad, eftersom det delar medlemsstaterna i olika grader och riskerar EU:s gemensamma tillvägagångssätt när det gäller artificiell intelligens”. År 2023 godkände EP lagstiftning ”för att stärka EU:s inhemska mikrochipsindustri för att förbättra Europas strategiska autonomi och säkerhet”. Det påpekas att ”AI och maskininlärning kräver stora mängder datorkraft och specialutrustning, till exempel grafikprocessorer. Dessa specialiserade computer chips är snabbare än vanliga processorer i maskininlärningsuppgifter”.
Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2025
På onsdagen kommer ordförande för Europeiska kommissionen, Ursula von der Leyen, att presentera kommissionens arbetsprogram för 2025, det vill säga de viktigaste politiska och lagstiftningsinitiativen som är planerade för detta år.
Vid en separat diskussion samma dag (onsdag) kommer parlamentsledamöterna att diskutera med representanter från rådet och Europeiska kommissionen den ”EUs strategi för att återfå konkurrenskraften och säkerställa en hållbar välstånd”, som nyligen presenterades. ”Konkurrenskompassen”, som den kallas, innefattar tre huvudområden för åtgärder: innovation, koldioxidnedgång och säkerhet. Den anger också fem horisontella faktorer för att underlätta konkurrenskraften: förenkling av regleringsramverk, minskning av hinder för inre marknaden, finansiering av konkurrenskraften, främjande av färdigheter och kvalitetsjobb samt bättre politisk samordning på EU- och nationell nivå.
Arbetsprogrammet kommer att beskriva i detalj hur Europeiska kommissionen avser att genomföra sina politiska riktlinjer, vilka Ursula von der Leyen presenterade vid Europaparlamentet i juli 2024. Dessa fokuserar på hållbart välstånd och konkurrenskraft, försvar och säkerhet, förstärkning av EU:s sociala modell, livskvalitet, skydd av demokratin och främjande av EU:s värderingar, i ett globalt Europa och framtida skydd av EU.
Diskussion om EU-Mercosur handelsavtal
På torsdagen kommer EP att se över EU-Mercosur-avtalet, ”mitt i växande protektionism och med anledning av oro över avtalets påverkan på europeiskt jordbruk”. Det erinras om att den 6 december 2024, nådde Europeiska kommissionen och de grundande länderna i Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay) en politisk överenskommelse om ett EU-Mercosur-partnerskap (frihandelsavtal). Berörda parlamentsledamöter välkomnade avtalet, som slöts efter år av förhandlingar, medan andra uttryckte oro. Avtalet är i juridisk granskning och när det väl har översatts till alla officiella EU-språk kommer Europeiska kommissionen att lämna in det för godkännande till EP och regeringarna i EU:s medlemsstater. Som med alla handelsavtal måste EP ge sitt samtycke innan det träder i kraft.
Om det slutligen ratificeras, kommer det gradvis att eliminera tullar på 91% av EU:s export till Mercosur och 92% av Mercosurs export till EU. ”Import av känsliga jordbruksprodukter kommer att kontrolleras genom kvoter, tullar inom kvoter, förlängda inkörningsperioder och skydd för att hantera potentiella marknadsstörningar”, står det i officiella meddelanden.
Diskussioner om situationen i Ukraina, Mellanöstern, Georgien och Serbien
Enligt ett inlägg från EP:s ordförande, Roberta Metsola, accepterade Ukrainas parlamentets ordförande, Ruslan Stefanchuk, utmaningen och kommer att hålla ett tal ”till kammaren och världen”, som hon påpekar. Omedelbart efter, i diskussionen med företrädare för rådet (EU) och Europeiska kommissionen, på tisdagen, kommer parlamentsledamöterna att hylla de tre åren sedan Moskvas ”brutala militära invasion av Ukraina” började, medan en resolution förväntas läggas fram under plenarsessionen i mars.
Vid en separat diskussion, onsdag morgon, kommer parlamentsledamöterna att överväga ”den fortsatta förtrycket från Kreml mot den ryska oppositionen”, ett år efter mordet på Aleksej Navalnyj, medan samma eftermiddag de kommer att diskutera ”behovet av riktat stöd till regioner i EU som gränsar till Ryssland, Vitryssland och Ukraina med representanter från det polska ordförandeskapet i EU:s råd och Europeiska kommissionen”. Det erinras om att parlamentsledamöterna, i en tidigare resolution, uttryckte bland annat deras starka stöd för Ukraina.
Tisdag eftermiddag kommer parlamentsledamöterna att diskutera EU:s utvecklande strategi för Mellanöstern med representanter för Europeiska kommissionen och det polska ordförandeskapet i EU:s råd. På torsdagen förväntas EP diskutera situationen i Georgien, och fördöma ”det våldsamma förtrycket av de georgiska myndigheterna av de regeringskritiska demonstrationerna”, medan parlamentsledamöterna kommer att diskutera (på tisdagen) utvecklingen i Serbien efter den ”anti-korruptionsrörelsen” som har skapats och student- och folkmassans protester på landets gator. I ett öppet brev som offentliggjordes den 5 februari 2025, kräver utvidgningskommissionären Marta Kos en fullständig, opartisk och snabb undersökning av våldsincidenterna mot demonstranter.
Diskussion med Lagarde, kommunikationsinfrastrukturer mot EU:s suveränitet och brister inom hälsovården
Vidare förväntas under februariplenarsessionen hållas diskussioner, med inlägg och uttalanden från EU-rådet och Europeiska kommissionen:
Om EU:s ekonomi och ECB:s aktiviteter med Christine Lagarde: På måndagen kommer ECB:s ordförande informera parlamentsledamöterna om den europeiska och globala ekonomin och Europeiska centralbankens verksamhet, medan parlamentsledamöterna på tisdagen kommer att godkänna sina årliga rekommendationer till ECB om frågor som ska prioriteras (till exempel behovet av att bekämpa inflationen och hantera ökande geopolitiska spänningar), samt de sekundära mål som ECB bör aktivt sträva efter för att säkerställa prisstabilitet.
Om hoten mot kommunikationsinfrastrukturen mot EU:s suveränitet: På torsdagen kommer EU:s framsteg i att minska dess strategiska beroende inom området för kritiska kommunikationsinfrastrukturer att utvärderas. Parlamentsledamöterna förväntas uttrycka ”sin oro över att medlemsstaterna kan vända sig till alternativa leverantörer av statliga kommunikationsinfrastrukturer innan EU:s system IRIS² är i drift år 2030”. EP uttryckte sitt stöd för utvecklingen av IRIS² i februari 2023 och i december 2024 undertecknade Europeiska kommissionen ett avtal för IRIS², en multikomponentsformation av 290 satelliter, med konsortiet SpaceRISE. Baserat på detta partnerskap kommer det nya satellitsystemet i EU att utvecklas, skjutas upp och sättas i drift, vilket markerar ”ett betydande framsteg i säkerställandet av kommunikationssuveräniteten och säker anslutning för Europa”.
Om hoten mot journalister i EU, sju år efter Kuciak-Kušnírová morden: På onsdagen kommer Europaparlamentet, i diskussion med rådet och Europeiska kommissionen, att utvärdera tillståndet för mediens frihet i EU och diskutera sätt att skydda journalister, samt utvecklingen av nyliga EU-lagstiftningar (till exempel medielag för frihet, anti-SLAPP-direktiv, lag om digitala tjänster). Det erinras om att Ján Kuciak och hans fästmö Martina Kušnírová mördades den 21 februari 2018 i sitt hem i Slovakien. Vid den tiden hade Kuciak publicerat artiklar om storskaligt skattefusk, skattebedrägeri, korruption och penningtvätt, samtidigt som han undersökte flera affärsmän med kopplingar till högprofilerade politiker. Undersökningarna och rättsprocesserna mot de ansvariga pågår fortfarande.
För hanteringen av personalbrist och förbättring av arbetsvillkor inom hälsoområdet: På tisdagen kommer parlamentsledamöterna och Europeiska kommissionen att diskutera arbetskraftsbehoven inom EU:s hälso- och sjukvårdssektor och hur man kan säkerställa kvalitetsanställningar. WHO förutspår en brist på 4,1 miljoner hälso- och sjukvårdsarbetare inom EU till 2030, trots att ”det finns fler arbetare inom denna sektor än någonsin”. Med tanke på de personalbrister som kan förvärras under de kommande åren på grund av åldrandet av dagens arbetskraft, förväntas parlamentsledamöterna kräva åtgärder. Enligt en nyligen genomförd studie från Eurofound är hälso- och sjukvård en av EU:s sektorer med de mest uppenbara strukturella personalbristerna. Bristerna är resultatet av COVID-19-pandemin, skillnader mellan utbud och efterfrågan och brist på planering och prognoser. I en separat diskussion onsdag kväll kommer parlamentsledamöterna och kommissionen att diskutera den mentala hälsan hos Europas unga.
Under plenarsessionen kommer andra frågor att diskuteras, såsom ökningen av gängvåldet i Sverige, det gränsöverskridande erkännandet av familjestatusdokument för samkönade par och deras barn inom EU:s territorium (kommissionens uttalanden), administrativt samarbete inom skatteområdet, skydd av det internationella rättssystemet och dess institutioner, särskilt Internationella brottmålsdomstolen och Internationella domstolen (rådets och kommissionens uttalanden), medan resolutioner som gäller, bland annat, de senaste avskedandena och arresteringarna av borgmästare i Turkiet och förtrycket av Ortega-Murillo-regimen i Nicaragua, särskilt av människorättsförsvarare, politiska motståndare och religiösa samfund, kommer att läggas fram under plenarsessionen.
Chrysostomos Bikatzik
10/2/2025