go to the original language article
Den portugisiske utrikesministern ansåg i dag att det ”rätta juridiska sättet” att använda de frysta ryska tillgångarna finns i det förslag som Europeiska kommissionen lade fram i dag, och erkände att det ”är komplext” och kommer att kräva medlemsstaternas fulla uppmärksamhet.
”Det är en fråga som vi har diskuterat under lång tid […], alla medlemsstater [i Europeiska unionen (EU)] har visat vilja att de [de frysta ryska tillgångarna] faktiskt ska användas, vilket det rätta juridiska sättet är finns nu i detta förslag från kommissionen och förtjänar uppmärksamhet, en noggrann genomgång, eftersom det är ett komplext förslag”, sade Paulo Rangel till journalister.
I uttalanden vid sidan av ett ministermöte vid högkvarteret för North Atlantic Treaty Organization (NATO) i Bryssel (Belgien), tillade den portugisiske ministern att majoriteten av de 27 EU-medlemsstaterna vill ha denna lösning och försäkrar Belgien (ett av de länder som har flest frysta ryska tillgångar) att de vill ”tillmötesgå de uttryckta farhågorna”.
”Det finns en stor majoritet som är för frågan om de immobiliserade tillgångarna, eftersom det är ryska pengar som skulle kunna användas för att tidigarelägga reparationerna [till Ukraina], jag skulle säga att det finns en stark preferens för den lösningen”, framhöll ministern, men varnade dock för att ”den har vissa juridiska hinder”.
”En stor del av dem” har redan övervunnits, hävdade Paulo Rangel.
Europeiska kommissionen föreslog i dag ett omstritt reparationslån baserat på frysta ryska tillgångar och ett mindre kreditbelopp baserat på Europeiska unionens (EU) budget, för att stödja Ukraina 2026 och 2027.
För att ”stärka Ukrainas finansiella motståndskraft i samband med det pågående ryska anfallskriget” föreslår kommissionen i dag i ett pressmeddelande ”två lösningar för att möta Ukrainas finansieringsbehov för 2026–2027”, nämligen ett EU-lån och ett reparationslån.
Detta förslag möter motstånd från Belgien, väcker dessutom juridiska tvivel och ger upphov till frågor om stabiliteten för den gemensamma valutan.
Medan det första alternativet skulle innebära att utnyttja EU:s budgetmarginal (headroom) som garanti för att Bryssel ska kunna gå ut på marknaderna och mobilisera ett sådant belopp till förmån för Ukraina, skulle det andra innebära att ta upp lån hos gemenskapsfinansiella institutioner som innehar immobiliserade saldon av tillgångar från Rysslands centralbank.
Det sistnämnda lånet skulle återbetalas av Ryssland efter betalning av reparationer till Ukraina och, mot bakgrund av Belgiens juridiska reservationer (där en stor del av dessa tillgångar finns), skulle det åtföljas av en solidaritetsmekanism inom unionen.