pl flag go to the original language article
This article has been translated by Artificial Intelligence (AI). The news agency is not responsible for the content of the translated article. The original was published by PAP.

Jana Poczobut, dotter till den fängslade belarusiske journalisten Andrzeja Poczobuta, tog på tisdag i sin fars namn emot Sacharovpriset för tankefrihet 2025 i Europaparlamentet i Strasbourg. På den fängslade georgiska journalisten Mzii Amaglobelis vägnar tog en annan journalist, Irma Dimitradze, emot priset.

Poczobut nominerades till priset av gruppen Europeiska folkpartiet, som Medborgarplattformen och Polska folkpartiet tillhör, samt av gruppen Europeiska konservativa och reformister, som Lag och Rättvisa tillhör. Vinnarna valdes i oktober av Konferensen för Europaparlamentets talmän, som består av Europaparlamentets talman Roberta Metsola och ledarna för de politiska grupperna.

– Det är en stor ära att stå här i dag och ta emot detta pris i min fars namn. I nästan fem år har min familj levt i tystnad och ovisshet, utan den person vi älskar. I dag vill jag uttrycka min djupa tacksamhet till Europaparlamentet för att ni minns honom – och för att ni minns alla familjer som lever med samma obesvarade frågor – sade Jana Poczobut i Europaparlamentet.

Dimitradze läste upp Mzii Amaglobelis tal riktat till Europaparlamentarikerna. – Jag tar emot (detta pris) på mina journalistkollegers vägnar, som i dag i Georgien kämpar för att rädda journalistiken. De arbetar outtröttligt för att ni ska kunna höra motståndets röst från georgiska medborgare och för att sanningen inte ska tystas – betonade hon.

Amaglobeli hänvisade i sitt brev också till de georgiska myndigheterna. – Detta regim är hänsynslöst (…). Det förstör fri journalistik, avskaffar oppositionspartier och fängslar deras ledare, monterar effektivt ned icke-statliga organisationer och stämplar dem som arbetar där som utländska agenter (…). Det har dock inte lyckats tysta protesterna – skrev hon.

Andrzej Poczobut, journalist och aktivist för den polska minoriteten i Belarus, greps i mars 2021 och den 8 februari 2023 dömdes han för ”verksamhet som skadar statens intressen” (bland annat för att ha kallat Sovjetunionens angrepp på Polen 1939 för en aggression och för material som dokumenterade protesterna 2020) till åtta års straffkoloni med skärpt regime.

Polen kräver att de belarusiska myndigheterna friger Poczobuta och andra politiska fångar.

Mzia Amaglobeli är en georgisk journalist och chef för de oberoende nyhetsportalerna Batumelebi och Netgazeti. Hon greps i januari i år för sitt deltagande i regeringskritiska protester i Georgien. I augusti dömdes hon till två års fängelse.

Hon anses vara den första politiska fången i Georgien sedan landet blev självständigt. Som försvarare av yttrandefriheten har Amaglobeli blivit en symbol för den prodemokratiska protest­rörelsen i Georgien, som motsätter sig styret av det proryska partiet Georgiska drömmen efter parlamentsvalet i oktober 2024, som enligt oppositionen var riggat.

Priset uppkallat efter Andrieja Sacharowa, instiftat 1988, är Europeiska unionens högsta utmärkelse på människorättsområdet. Det delas ut till personer och organisationer som har gjort betydande insatser för att försvara yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och demokrati. Bland tidigare pristagare finns bland andra den tidigare sydafrikanske presidenten som avskaffade apartheid, Nelson Mandela, organisationen Reportrar utan gränser (RSF), ledaren för den antikremlinska oppositionen i Ryssland, Aleksiej Nawalny, och aktivisten för uiguriska minoriteters rättigheter i Kina, Ilham Tohti.

Ledamöterna i Europaparlamentet har redan antagit flera resolutioner som fördömer repressionen i Belarus. I dem kräver de frigivning av politiska fångar (deras antal uppskattas till över 1000), fördömer president Aleksandra Łukaszenkis delaktighet i Rysslands krig mot Ukraina och uppmanar till skärpta sanktioner och stöd till de belarusiska demokratiska krafterna, oberoende medier och människorättsförsvarare.

När det gäller Georgien, som sedan 2023 är kandidatland till medlemskap i Europeiska unionen, har Europaparlamentarikerna i sina resolutioner kraftigt fördömt tillbakagången för demokratin i landet och repressiva lagar (såsom lagen om ”utländska agenter”), angrepp på yttrande- och pressfriheten samt repression mot fredliga protester. De har också uppmanat till att valet från oktober 2024, där det styrande partiet Georgiska drömmen utropade seger, ska hållas om. (16.12.2025)