Babiš: EU bör ta in länderna på västra Balkan i Schengen och sedan hantera utvidgningen

Prag – Förhandlingarna om att utvidga Europeiska unionen med länderna på västra Balkan drar enligt den tjeckiske premiärministern Andreje Babiše (ANO) ut onödigt mycket på tiden. Han sade detta till journalister före avresan till Bryssel, där han i kväll deltar i ett toppmöte mellan EU och länderna på västra Balkan. Enligt honom vore det bättre om dessa länder först gick med i Schengen.

Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Kosovo, Nordmakedonien och Serbien strävar efter att gå med i unionen. ”Jag har alltid haft uppfattningen att det är nödvändigt att först ta in dessa länder i Schengenområdet. Det är en säkerhetsfråga, så att vi skyddar Europa vid den yttre gränsen, och först därefter förhandlar om inträde i Europeiska unionen,” sade Babiš. Enligt honom tar anslutningsförhandlingarna ”oerhört lång tid”. ”Ibland har jag känslan av att ingenting har förändrats under de fyra åren,” anser Babiš, som förra veckan återvände till premiärministerposten efter fyra år.

Processen för integration av västra Balkan i unionen fick ny fart efter början av den ryska invasionen av Ukraina år 2022. EU-företrädare motiverar detta framför allt med den strategiska betydelse som denna region, med tendenser till instabilitet, har för EU. I det mest avancerade skedet av de sex västbalkanska länderna befinner sig Montenegro, som vill avsluta anslutningsförhandlingarna redan nästa år och gå med i unionen år 2028.

Babiš står på torsdagen inför sitt första toppmöte i Europeiska unionen sedan han utnämndes till regeringschef. Som huvudtema för torsdagens toppmöte med de tjugosju ser han förhandlingarna om finansieringen av Ukraina. Pengarna till Ukraina bör enligt Babiš säkras av Europeiska unionen som tidigare, alltså genom ett lån på finansmarknaderna. Det andra alternativet, som de europeiska ledarna kommer att överväga, är ett reparationslån säkrat med frysta ryska tillgångar. Dessa skulle dock Babiš hellre använda till reparationer efter krigets slut. ”Det är klart att Ryssland måste betala skadestånd, det är klart att Ryssland angrep Ukraina och kommer att behöva betala för skadorna,” sade han före dagens avresa till Bryssel. (17 december)