go to the original language article
Bryssel – Att leda Europeiska unionens (EU) handelspolitik år 2025 var den största utmaningen han var tvungen att ta sig an i sitt yrkesliv. Det uppgav EU‑kommissionären för handel och ekonomisk säkerhet Maroš Šefčovič under ett möte med slovakiska journalister i Bryssel, där han summerade sitt gångna arbetsår, rapporterar TASR:s korrespondent.
Maroš Šefčovič påminde om att handelsvärlden sedan förra året har ”förändrats fullständigt” och att EU var tvunget att hantera tre grundläggande problem – hur man stabiliserar och lugnar relationerna med USA, hur man reagerar på en allt starkare politik från Kinas sida och hur man utnyttjar det förnyade, till och med ”dramatiskt ökade intresset” från resten av världen för att ingå handelsavtal med européerna.
”Inte bara vi, utan även våra partner går igenom liknande situationer. De uppskattar att Europa är en förutsägbar partner som undertecknar avtal som är fördelaktiga för båda sidor”, förklarade han.
Enligt honom förändrades Europeiska kommissionens (EK) och EU:s syn på ekonomisk säkerhet ”dramatiskt” under 2025. På hur fler ömsesidigt fördelaktiga frihandelsavtal behövs. ”I detta arbete anser jag att vi har lyckats. Jag är mycket glad över att vi lyckades sluta frihandelsavtal med Mercosur‑länderna, likaså med Indonesien. Vi lyckades stabilisera relationerna med viktiga politiska och handelspartner som Storbritannien och Schweiz och vi har gått in i slutfasen av förhandlingarna med Indien, men också med andra länder i Sydostasien, inom ASEAN,” tillade han.
Han hävdar att även om unionen är mer utsatt för de ekonomiska följderna av kriget i Ukraina, och trots alla årets turbulenser, har den europeiska ekonomin bekräftat sin motståndskraft.
Den mest uppmärksammade var utan tvekan EU:s tull- och handelsavtal med USA
Šefčovič medgav att den mest uppmärksammade utan tvekan var tullavtalet med USA, vilket för honom innebar hundratals timmars förhandlingar med amerikanerna.
”USA var och är vår största handelspartner. Varje rörelse på andra sidan Atlanten påverkar också situationen i Europa,” sade han. Han preciserade att hans mål under förhandlingarna med USA var att på bästa sätt utnyttja den transatlantiska dimensionen av den ömsesidiga handeln, som står för 20 % av all EU:s handelsutbyte.
”Jag ser fabriker, arbetstillfällen, jag ser konkreta människor bakom detta. Jag anser att det också tack vare avtalet från juli i stor utsträckning har lyckats lugna och stabilisera våra handelsrelationer med USA. Jag döljer inte att det finns väldigt många områden där jag hoppades att vi vid det här laget skulle ha kommit längre. Jag talar främst om de höga tullarna på stål och stålprodukter, om jordbruksproduktionen, till exempel export av vin eller alkoholhaltiga produkter. Och många andra områden som är viktiga för Europa som exportvaror. Jag hoppas att vi nästa år kommer att lyckas uppnå bättre resultat,” förmedlade han.
Kommissionären är medveten om mängden kritik mot EU:s avtal med USA och påpekar därför att om avtalet inte hade kommit till stånd skulle ett handelskrig med USA ha haft negativa konsekvenser för den europeiska ekonomin och för jobben.
”Detta var ett val vi var tvungna att göra. Jag är medveten om en viss asymmetri i detta avtal, att det handlar om en krävande daglig hantering av denna största handelsrelation vi har på planeten, och att det i framtiden kommer att kräva stora ansträngningar. Jag är övertygad om att det är bättre att undvika skarpa handelskonflikter, att söka samarbetsmöjligheter, till exempel vid gemensam anskaffning av kritiska råvaror för industrin, att hitta gemensamma tillvägagångssätt i kampen mot överproduktion som förstör ekonomin i USA och i Europa. Jag tror att detta kommer att vara de teman vi kommer att ägna oss åt nästa år,” beskrev han situationen. (29 december)