go to the original language article
Bryssel (ANSA) – På sitt sociala nätverk, Truth, har Donald Trump tillkännagett tullar på 10 % från och med den första februari mot Danmark, Norge, Sverige, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Finland – det vill säga de länder som har vågat skicka kontingenter till Grönland – fram till dess att ”ett avtal om det fullständiga och totala köpet av Grönland har uppnåtts”. Italien finns inte bland de länder som är i skottlinjen.
Även om regeringen är bland undertecknarna av den deklaration som utfärdats till stöd för den danska suveräniteten, hade premiärminister Giorgia Meloni klargjort från Tokyo att Rom endast skulle agera inom Nato. Den amerikanske presidenten har dessutom hotat med att från den 1 juni 2026 kommer tullarna mot de 8 europeiska länderna ”att stiga till 25 %” om man inte hittar en överenskommelse. ”De har satt på spel en risknivå som inte är hållbar”, dundrade Trump.
Omedelbar var reaktionen från EU-toppen: ”Tullarna skulle undergräva de transatlantiska relationerna och riskera att utlösa en farlig nedåtgående spiral”, varnade Antonio Costa och Ursula von der Leyen i ett gemensamt uttalande och försäkrade att ”Europa kommer att förbli enat i att försvara sin egen suveränitet”.
Stark var irritationen särskilt hos de drabbade länderna: ”Hoten är oacceptabla”, förklarade fransmannen Emmanuel Macron och försäkrade om ett ”enat och samordnat svar”, liksom Tyskland som, ”i nära kontakt med de europeiska partnerna”, tillkännagav ”lämpliga svar vid rätt tidpunkt”. En ”fullständigt felaktig” åtgärd, kommenterade britten Keir Starmer.
Danmark uppgav att man hade tagit emot Trumps tillkännagivande med ”förvåning” och förklarade att ”syftet med den ökade militära närvaron på Grönland, som presidenten hänvisar till, är just att förbättra säkerheten i Arktis”, som åberopats av tycoonen. På måndagen hade Natos generalsekreterare, Mark Rutte, nämligen redan planerat att ta emot den danska försvarsministern, Troels Lund Poulsen, och Grönlands utrikesminister, Vivian Motzfeldt, för att göra en lägesbedömning.
Alliansen befinner sig i ett stort dödläge och hypotesen om en allierad säkerhetsoperation i Arktis – och därmed på Grönland – i likhet med vad som skett i Östeuropa, med Sentinella Est, och i Baltikum, med Sentinella Baltica, beskrivs som ”för tidig”. ”Det som har skrivits hittills går långt utöver det nuvarande läget”, säger en källa med direkt kännedom om ärendet.
Dessa är nämligen förstärkta säkerhetsoperationer som inte behöver ett formellt beslut i Nordatlantiska rådet, eftersom befogenheterna redan ligger i händerna på den högste befälhavaren (Saceur), den amerikanske generalen Alexus Grynkewich. Som dock också är befälhavare för de amerikanska styrkorna i Europa. Det är därför mycket osannolikt att mannen som valts av Trump för att leda Natos styrkor skulle agera mot commander in chief (17 januari).