mk flag go to the original language article
This article has been translated by Artificial Intelligence (AI). The news agency is not responsible for the content of the translated article. The original was published by MIA.

Skopje – Totalt 71 procent av befolkningen stödjer medlemskap i EU, vilket är nästan tio procent mer jämfört med föregående år, visar resultaten från undersökningen ”Analys av den allmänna opinionen om Nordmakedoniens anslutning till Europeiska unionen (2014 – 2025)” från Institutet för demokrati – ”Societas Civilis” – Skopje, som presenterades i parlamentet i dag.

De viktigaste resultaten från undersökningen visar att euroskeptiska attityder är svagt ökande – från 11 till 14 procent av befolkningen uppvisar euroskepticism, medan antalet obestämda och apatiska respondenter har minskat avsevärt under det gångna året.

Den långvariga skillnaden i stödet för EU-medlemskap mellan de två största etniska grupperna – etniska makedonier och etniska albaner – har minskat. Totalt 71 procent av de etniska makedonierna stödjer landets kandidatur för EU-medlemskap, vilket innebär en ökning med 15 procent jämfört med föregående år.

Bland etniska albaner uttrycks däremot ett fortsatt starkt stöd för landets ambitioner om EU-medlemskap. Detta stöd kvarstår även 2025, då 76 procent av respondenterna i denna grupp har uttalat sig positivt. Denna andel är dock 8 procent lägre jämfört med föregående år.

Enligt undersökningen anser 40 procent av befolkningen att landet är redo att bli medlemsstat, och något mer än 60 procent av befolkningen tror att det har gjorts framsteg i anslutningsprocessen under det gångna året. Undersökningen visar att 46 procent av befolkningen anser att obstruktioner från grannländerna är det största hindret för Nordmakedoniens framsteg mot EU-medlemskap.

Antalet respondenter som tror att landet kommer att bli EU-medlem inom de kommande 3–5 åren har ökat och uppgår 2025 till 30 procent, medan en relativt stor del av befolkningen (19 procent) förblir pessimistisk när det gäller Nordmakedoniens utsikter till EU-medlemskap. 

Анамарија Велиновска, forskare vid Centret för europeisk integration vid IDSC, framhöll att den första delen av undersökningen visar hur medborgarna ser på processen inifrån och vilka steg som är nödvändiga.

– Det vi har följt i tre år nu är att stödet för konstitutionella ändringar ligger kvar på 24 procent och här finns en tydlig klyfta mellan etniska makedonier och etniska albaner. Faktum är att 57 procent av de etniska albanerna är för konstitutionella ändringar, medan endast 11 procent av de makedoniska respondenterna är för konstitutionella ändringar, sade Velinovska.

Марко Трошановски, ordförande för ICDS, framhöll att det för första gången i år, efter flera års nedgång, finns ett betydande uppsving i stödet för EU, som nu överstiger 70 procent.

– Det som också är intressant är att antalet medborgare som anser att Makedonien bör stå vid sidan av och inte göra någonting i fråga om utvidgningsprocessen har minskat. Från 2023, då denna andel var 29 procent, är den nu 21, det vill säga åtta procentenheter färre medborgare anser att Makedonien inte ska göra någonting och inte vara aktivt i denna utmaning, utan att vårt land, vår stat och vår regering bör vara mycket mer aktiva i eurointegrationsdelen, säger Troshanovski.

Enligt honom är en intressant uppgift att EU fortsatt betraktas som landets viktigaste och mest inflytelserika allierade, och i samband med de aktuella geopolitiska omvälvningarna är det uppenbart att medborgarna lutar åt det alternativ eller den möjlighet där de ser störst trygghet, säkerhet och framtidsperspektiv. (28 januari 2026)