go to the original language article
BRUSSEL – Daarmee hoopt de Commissie op meer ruimte op elektriciteitsnetwerken en lagere energieprijzen.
Medlemsstaterna hade kommit överens om att senast 2030 koppla samman sina elnät 15 procent mer med varandra. Många medlemsstater verkar inte klara det. Därför måste det skyndas på.
Bryssel har redan kartlagt var de största flaskhalsarna i det europeiska elnätet finns. Det är till exempel i Tyskland, där mycket föråldrad infrastruktur inte är anpassad till all producerad el. Även i Östeuropa måste elnäten kopplas bättre samman. Det gäller också för Spanien och Frankrike. Denna instabila elförbindelse orsakade i juni fortfarande ett stort strömavbrott i Spanien och Portugal.
Kommissionen utsåg i början av december 235 gränsöverskridande energiprojekt som kan lätta på flaskhalsarna. De får EU-finansiering och snabbare tillståndsprocesser. Bryssel vill kunna ge fler projekt en sådan status. Kommissionen vill samordna detta med medlemsstaterna, men om en flaskhals inte åtgärdas av länderna själva vill Kommissionen kunna ingripa.
Även naturskyddsreglerna kring tillstånd för anläggning av energiprojekt måste förenklas. Energiprojekt som har liten påverkan på naturen, såsom upprustning av redan befintliga vindkraftverk eller elkablar, ska få tillstånd snabbare.
Vidare vill Bryssel att kostnaderna ska delas bättre. Medlemsstater som båda drar nytta av en elförbindelse i en medlemsstat, till exempel från en vindpark, ska båda betala för den.
Kommissionen har beräknat att det behövs 1,2 biljoner euro fram till 2040 för elnäten. Bättre integration kommer att spara omkring 40 miljarder, har Bryssel räknat ut. Kommissionen vill i den fleråriga budgetramen (2028–2034) höja energibudgeten från drygt 5 miljarder till nästan 30 miljarder euro.
Medlemsstaterna och Europaparlamentet ska nu titta på förslaget.
(10 december 2025)