go to the original language article
Nedräkningen är igång inför att EU-ländernas stats- och regeringschefer på nästa veckas toppmöte i Bryssel ska besluta hur man ska finansiera Ukraina under de kommande två åren.
Här skulle ett ”ersättningslån” från de frysta ryska medlen vara den bästa lösningen.
Det säger ekonomiminister Stephanie Lose (V) inför att EU-länderna på fredag väntas formellt godkänna en långvarig frysning av de ryska medlen med kvalificerad majoritet.
– Det är inte ett alternativ att inte göra något. Vi måste göra något för att hjälpa Ukraina.
– Det finns ingen perfekt lösning, så vi måste ta den lösning som passar bäst för den nuvarande situationen. Det anser vi är ersättningslånet, säger Stephanie Lose.
Hon påpekar att EU-ländernas budgetar och skulder inte kommer att tyngas om det lyckas att skicka de ryska medlen till Ukraina som ett ”lån”.
Tanken är att Ryssland därefter i ett fredsavtal ska betala Ukraina ersättning för de omfattande förstörelserna under kriget.
De pengarna ska Ukraina sedan använda för att betala tillbaka ersättningslånet till Ryssland.
Men det är inte säkert att Ryssland kommer att gå med på att betala ersättning i ett fredsavtal, som kanske förhandlas fram av USA:s president, Donald Trump.
Därför har Belgien bett alla EU-länder att garantera lånet. Det vill säga att skattebetalarna i de enskilda EU-länderna i slutändan kan bli sittande med lånet om Ukraina inte kan betala tillbaka det.
– Det finns fortfarande oro bland vissa länder, men förhoppningsvis kan vi bana väg för ett beslut på toppmötet nästa vecka, säger Stephanie Lose.
Det första steget kan tas på fredag, då EU-länderna via ett skriftligt förfarande väntas godkänna att de ryska medlen framöver fryses på lång sikt.
Det ska enligt den preliminära överenskommelsen ske med kvalificerad majoritet. Därmed kommer Ungern inte som idag var sjätte månad ha möjlighet att häva frysningen av medlen.
Förhoppningen är att det kan bidra till att övertyga Belgien om att tillåta ersättningslånet.
Belgien är centralt i frågan eftersom huvuddelen av medlen – 140 miljarder euro – är frysta i värdepappersdepån Euroclear i Bryssel.
Stats- och regeringscheferna har i teorin möjlighet att anta lånet med kvalificerad majoritet utan Belgien.
Men i realiteten vill man ha Belgiens stöd för att undvika en konflikt om det enorma beloppet, som motsvarar över 1000 miljarder kronor.
Alternativen till ersättningslånet är ett gemensamt EU-lån på 45 miljarder euro med utgångspunkt i EU-budgeten. Men det måste antas enhälligt, och här väntas Ungern blockera.
Den sista möjligheten är att en grupp länder går samman om att själva donera pengarna till Ukraina.
Men det kommer sannolikt återigen att innebära att Danmark, Tyskland och ett antal östeuropeiska länder måste bära bördan, medan länder som Spanien och Italien duckar.
Det är också en av anledningarna till att ersättningslånet är den bästa lösningen, anser Stephanie Lose.
– Det är viktigt att Europa löser detta tillsammans. Det finns EU-länder som har stöttat Ukraina betydligt mer än andra EU-länder, men detta är ett gemensamt europeiskt ansvar.
– Så vi måste skapa en lösning där alla EU-länder tar ansvar, säger Stephanie Lose.