go to the original language article
”`html
Bryssel – EU:s ekonomiministrar har antagit de nya regler som kräver att plattformsoperatörer inom persontransportsektorer och korttidslogi, såsom Uber eller Airbnb, är ansvariga för att samla in och lämna in moms till skattemyndigheterna när tjänsteleverantörer inte gör det för att undvika en orättvis fördel i förhållande till taxibilar och hotell.
Överenskommelsen om detta ärende, som krävde enhällighet av de tjugosju, blev tidigare stoppad av Estlands motstånd, som ansåg att bördan av de nya reglerna inte skulle falla på plattformarna utan på små och medelstora företag (SME) som tillhandahåller sina tjänster genom dem.
För att överbrygga skillnaderna har ministrarna under det ungerska ordförandeskapet i Rådet infört några förändringar för att minska den administrativa bördan som förordningen innebär för SME.
”Vi har nått en bra kompromiss om de två pelare som vi kom överens om från början och nu uppskattar vi också resultaten om plattformsekonomin”, har Estlands ekonomiminister Jürgen Ligi medgett, som stödde kompromisstexten i tisdags.
Det har dessutom lagts till en övergångsperiod som försenar tillämpningen av förordningen, som kommer att vara frivillig från och med 1 juli 2028 och obligatorisk från 1 januari 2030, vilket försenar EU-kommissionens ursprungliga förslag med fem år.
EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni, har hyllat överenskommelsen, som har krävt ”tid och ansträngning”, även om han betonade att ”en insynlig och enhetlig tillämpning av reglerna i hög grad skulle gynna den inre marknadens funktion och skapa lika villkor mellan traditionella företag och plattformsekonomin” och att ”de offentliga finanserna i alla medlemsstater också skulle dra nytta av ett snabbt ikraftträdande”.
Å sin sida har den spanska delegationen lagt in ett uttalande där de stödjer den allmänna principen som återspeglas i förslaget om modellen för digitala plattformar, men de har uttryckt sin avsikt att tillämpa det före 2028, som en förenklingsåtgärd i momsinsamlingen och som ett sätt att förbättra kampen mot bedrägerier.
Enligt de nuvarande momsreglerna är det de underliggande tjänsteleverantörerna – till exempel personen som hyr ut sin lägenhet – som är skyldiga att samla in och lämna in moms till Skatteverket, men många av dem, vare sig de är privatpersoner eller småföretag, är omedvetna om att de kan vara föremål för moms för de tjänster de erbjuder och även när de är medvetna kan de ha svårt att sätta sig in i momssystemet och uppfylla sina skyldigheter i detta avseende.
Således syftar denna reform till att eliminera den nuvarande momsobalansen som de traditionella operatörerna inom dessa sektorer lider och enligt uppskattningar från Bryssel kan denna förändring ge medlemsstaterna upp till 6,6 miljarder euro per år i ytterligare intäkter under de kommande tio åren och upp till 48 miljoner euro per år till själva plattformarna under samma tioårsperiod.
Nu när huvudstäderna har nått en överenskommelse efter två års förhandlingar kommer Europaparlamentet att konsulteras igen om den överenskomna texten, som sedan måste antas formellt av rådet innan den publiceras i EU:s officiella tidning och träder i kraft.
Som en del av samma paket är det även tänkt att ge en skjuts åt e-fakturor vid gränsöverskridande transaktioner för att hjälpa till att minska momsfusket med upp till 11 miljarder euro per år och minska de administrativa kostnaderna och efterlevnadskostnaderna för EU-handlare med över 4,1 miljarder euro årligen under de kommande tio åren.
Detta lagstiftningsförslag avser att modernisera EU:s nuvarande momssystem för internhandel, som med nästan 30 år och trots några senaste förbättringar inte har hållit jämna steg med de tekniska framstegen, den digitala ekonomin, förändringar i affärsmodeller eller globalisering.
Den tredje pelaren i detta paket är en modell med ”one-stop-shop” för att låta företag som säljer till konsumenter i en annan medlemsstat registrera sig endast en gång för momsändamål i hela EU och uppfylla sina skatteskyldigheter via en enda onlineportal på ett enda språk, en åtgärd som kan spara företag omkring 8,7 miljarder euro i administrativa och registreringskostnader under nästa årtionde. (5 november)
”`