BRYSSEL – Bevarandet av goda grannförbindelser, regionalt samarbete och försoning förblir avgörande för att bygga en gemensam framtid, inklusive genom i god tro genomförande av internationella avtal som Prespaavtalet med Grekland och Fördraget om vänskap, goda grannförbindelser och samarbete med Bulgarien. Detta anges i en deklaration som antagits av EU-ländernas stats- och regeringschefer efter ett gemensamt möte med deras kollegor från Västra Balkan.
Beslutsamma ytterligare ansträngningar är nödvändiga för att främja försoning och regional stabilitet, för att hitta och genomföra slutliga, inkluderande och bindande lösningar på regionala och bilaterala tvister och problem med partner som är kopplade till arvet från det förflutna, i enlighet med internationell rätt och etablerade principer, inklusive avtalet om arvsfrågor, samt de återstående fallen av försvunna personer och krigsförbrytelser, står det i dokumentet.
Kriget som Ryssland inlett mot Ukraina och de växande geopolitiska utmaningarna understryker behovet av allt starkare band mellan EU och Västra Balkan. Vi bekräftar återigen vårt fulla åtagande för EU-medlemskapsperspektivet för Västra Balkan. Utvidgningen är en realistisk möjlighet, förklarar ledarna.
I ett uttalande från Europeiska rådets ordförande Antonio Costa anges att goda framsteg har gjorts under de senaste 12 månaderna på Västra Balkans väg mot EU.
Han välkomnar Republiken Nordmakedoniens steg för att förbättra den regionala sammankopplingen och uttrycker förhoppning om verkliga framsteg under 2026.
Olösta frågor med Republiken Nordmakedonien (RNM) har vi inte, sade Bulgariens avgående premiärminister Rossen Zhelyazkov till bulgariska journalister i Bryssel efter det årliga mötet EU–Västra Balkan.
Vår ståndpunkt har alltid varit principiell – vi för inga som helst tvister med RNM i frågor som rör det så kallade kompromissförslaget från juli 2022, detta är redan en gemensam europeisk ståndpunkt, sade premiärminister Zhelyazkov.
År 2022 antogs det så kallade franska förslaget, som ålägger Skopje att skriva in bulgarerna i sin konstitution som ett statsbärande folk, något som ännu inte har genomförts.
Vår ståndpunkt som medlemsland är att varje kandidatland för EU-medlemskap, på grundval av sina egna meriter, ska bedömas efter sina framsteg och inte av ett enskilt medlemsland, tillade Zhelyazkov.
Vi anser att bedömningen av framstegen för att öppna kluster 1, som är kopplat till förhandlingsramen, visar en viss tvekan från kollegorna i Skopje, men detta är inte en fråga där vi ger vår åsikt och hållning, sade Bulgariens premiärminister vidare. (2025-12-17)
go to the original language article
