go to the original language article
Efter 26 års förhandlingar var EU-länderna i december ännu en gång tvungna att konstatera att de fortfarande var oeniga internt om att ingå ett handelsavtal med de sydamerikanska Mercosur-länderna.
Men nu kan ett genombrott kanske vara på väg.
På onsdag är ministern för livsmedel, jordbruk och fiske, Jacob Jensen (V), i Bryssel.
Där ska han diskutera handelsavtalet och de omfattande jordbruksprotesterna före jul.
”Från dansk sida pressar vi kraftigt på för att få handelsavtalet med Mercosur-länderna godkänt inom en snar framtid”, säger Jacob Jensen.
I slutspurten har det dock förekommit kraftiga protester från jordbruket i vissa EU-länder.
I december blockerade lantbrukare till exempel Bryssel med traktorer och avfyrade kraftiga knallskott från tidig morgon.
Det måste ha väckt flera av de europeiska stats- och regeringscheferna som hade anlänt till december månads EU-toppmöte i den belgiska huvudstaden, där de dock inte fattade något beslut.
Men nu finns det ett försiktigt hopp om att EU-länderna kan nå enighet denna vecka.
Mercosur-länderna är Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay, som är samlade i den regionala handelsblocket Mercosur.
Om det lyckas att ingå ett handelsavtal mellan EU och Mercosur kommer det att skapa en gemensam marknad med 700 miljoner konsumenter.
Det skulle vara till stor fördel för länder med ett effektivt jordbruk som Danmark.
I andra EU-länder som Frankrike och Polen finns det dock en oro för att jordbruket kommer att utsättas för konkurrens från Sydamerika.
Jacob Jensen hoppas dock att EU-kommissionen med ett nytt förslag kan blidka främst Italien, som i kraft av EU:s särskilda regler om kvalificerad majoritet har den avgörande rösten.
”Det som EU-kommissionen försöker lägga fram är inte mer pengar till jordbruket, utan en tidigareläggning av pengar. I stället för att jordbruket först får pengarna 2033 ska de flyttas fram till 2028”.
”Man hoppas att det ska få några av de skeptiska länderna, som till exempel Italien, att godkänna avtalet”, säger Jacob Jensen.
Om det sker kan EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, kanske redan nästa vecka resa till Paraguay och underteckna avtalet.
Det var meningen att hon skulle ha gjort den resan den 20 december.
Men då var det i slutändan just Italien som ställde sig bakom Frankrike och Polens önskan om att skjuta upp avtalet för att förhandla fram mer stöd till jordbruket.
Om Italien säger ja till avtalet förväntas det inte längre finnas tillräckligt många länder emot avtalet för att kunna stoppa det. Inte ens om Frankrike och Polen håller fast vid sitt nej.
Jacob Jensen håller fortfarande på att noggrant läsa igenom förslaget från EU-kommissionen om att tidigarelägga jordbruksmedlen. Men omedelbart kan Danmark mycket väl ge grönt ljus:
”Från dansk sida ser vi inte diskussionen om tidigarelagda pengar som avgörande. Det handlar mycket mer om hur vi investerar pengarna. Att vi investerar dem klokt i ny teknik och innovation och förenklar våra regler”, säger Jacob Jensen.
Samtidigt skulle handelsavtalet vara en stor fördel för Danmark, menar jordbruksministern.
”EU hade ett handelsöverskott på över 60 miljarder euro på livsmedelsområdet 2024. Så både EU och Danmark har ett enormt intresse av att ha frihandelsavtal med omgivande regioner och länder. Inte minst i en tid då andra bygger upp tullmurar och det råder geopolitisk oro”, säger Jacob Jensen utan att direkt nämna USA och landets president, Donald Trump.
På fredag denna vecka väntas EU-ländernas ständiga representanter klargöra om det nu finns kvalificerad majoritet för att ingå avtalet.