go to the original language article
Natten till torsdag enades EU-länderna och EU-parlamentet om ett avtal som ska städa upp i den mer än 20 år gamla EU-lagstiftningen om läkemedel.
Därmed har Danmark löst en av de mest känsliga uppgifterna under det danska EU-ordförandeskapet, som löper till den 1 januari.
Här har Danmark, med en stark läkemedelsindustri ledd av Novo Nordisk, haft andra intressen än en rad EU-länder i Syd- och Östeuropa, som främst har önskat billigare medicin till medborgarna.
Inrikes- och hälsominister Sophie Løhde (V) anser att det har lyckats att landa ett avtal som kommer att vara till ”nytta för miljoner européer och stärker Europas förmåga att utveckla framtidens läkemedel”.
– Med dagens avtal sätter vi en ny riktning för europeisk hälsopolitik, där vi säkerställer snabbare tillgång till behandling, mindre byråkrati och starkare ramar för en konkurrenskraftig life science-industri i Europa, säger Sophie Løhde i en skriftlig kommentar.
Dansk Industri (DI) anser att avtalet är bättre än befarat, men fortfarande ett steg i fel riktning ur industrins perspektiv.
Den centrala frågan i förhandlingarna har varit hur lång den samlade data- och marknadsskyddsperioden ska vara för nya läkemedel.
I USA är perioden 12 år.
Det vill säga att läkemedelsföretag har 12 år då de kan tjäna pengar på nyutvecklade produkter utan konkurrens från kopieprodukter.
Det är bra för företagen, men kan vara dyrt för konsumenterna.
Därför har en rad EU-länder utan stora läkemedelsföretag önskat att förkorta perioden för att snabbare få tillgång till billig medicin.
Skyddsperioden i EU är idag sammanlagt tio år när ett läkemedelsbolag lanserar ett nytt läkemedel.
Det vill säga två år kortare än i USA.
EU-kommissionen föreslog 2023 att sänka perioden med två år i sitt utspel till det avtal som nu har landats.
Dock med möjlighet att återigen förlänga perioden med två år om det nya läkemedlet lanserades i samtliga EU-medlemsländer.
Så långt går det nya avtalet dock inte.
EU-länderna och EU-parlamentet har landat i att minska den samlade data- och marknadsskyddsperioden från tio till nio år.
Dock med möjlighet till ett års ytterligare marknadsskydd för ”innovativa” läkemedel som uppfyller en rad kriterier.
Verkställande direktör i DI Lars Sandahl Sørensen understryker att det är ”avgörande för Europas framtid att läkemedelsindustrin stannar på europeisk mark”.
– Därför hade vi också hoppats på ett avtal som skulle stärka de nuvarande ramvillkoren. Men vi erkänner fullt ut den danska regeringens insats under förhandlingarna, säger han i ett pressmeddelande.
Han tillägger att man med avtalet har lyckats med att ”undvika att slå sönder villkoren för den europeiska life science-industrin”.
Men han ser det som ett steg i fel riktning i förhållande till de villkor USA erbjuder industrin.
Life science omfattar främst det farmaceutiska, bioteknologiska och medicinska området.
Efter att den politiska överenskommelsen har kommit på plats ska läkemedelspaketet nu formellt antas i början av det nya året.
Därefter kan medlemsländerna börja med implementeringen.