Tyskland tog emot flest asylsökande med god marginal. Våra östliga grannar erbjöd förra året asyl eller en annan form av internationellt skydd till över 150 000 personer. Frankrike följer på andra plats med mer än 65 000 erkännanden, och Spanien på tredje plats med nästan 51 000.
Efter dessa tre länder följer Grekland, Italien, Österrike, Nederländerna och Belgien, som enligt den europeiska statistiktjänsten gav skydd till 16 465 personer. Ett tiotal medlemsstater erbjöd skyddad status till färre än tusen personer. För de sista länderna Portugal och Ungern handlar det om inte mer än respektive 10 och 15 personer.
Precis som tidigare år kom de flesta med skyddad status från Syrien (32 procent). Efter fallet av Bashar al-Assads regim i slutet av förra året har flera medlemsstater dock skjutit upp behandlingen av ansökningar från syrier. Afghaner (17 procent) och venezolaner (8 procent) kompletterar topp-3 av ursprungsländer.
Totalt fattade de 27 medlemsstaterna förra året 940 000 beslut i asylärenden. I första instans bedömdes 387 635 asylsökande positivt, vilket motsvarar en erkännandefrekvens på 51 procent. I slutet av processen, efter överklagande eller en översyn, tillkom ytterligare över 50 000 personer, vilket ger en erkännandefrekvens på 27 procent.
I 42 procent av de positiva bedömningarna beviljades sökande flyktingstatus. 39 procent fick humanitärt skydd och 19 procent fick en skyddad status av humanitära skäl.
Asylsiffrorna steg 2024 för tredje året i rad. Inflödet är dock fortfarande mycket mindre än under flyktingkrisen 2016, då cirka 700 000 personer fick skydd i EU.