EU står för omkring 90 % av den externa finansieringen i Bulgarien, enligt en studie från IPI

SOFIA – Europeiska unionen (EU) står för omkring 90 procent av den externa finansieringen i Bulgarien, visar en studie om det utländska biståndet i landet sedan övergången, framtagen av Института за пазарна икономика (IPI). Studien presenterades i Europeiska huset i Sofia.

IPI:s analys bygger på olika offentligt tillgängliga källor, behandlar det externa stödet till Bulgarien utan att det nationella deltagandet är inkluderat och gör inte anspråk på att utvärdera effektiviteten i användningen av betalningarna, sade chefsekonomen vid IPI Лъчезар Богданов. Uppgifterna visar att det externa stödet ökar efter vårt EU-medlemskap, vilket också hänger samman med tillväxten i landets ekonomi.

Från 1989 till slutet av 2024 får Bulgarien (enligt konservativa uppskattningar) omkring 70 miljarder leva, och enligt preliminära uppskattningar är det bara för 2025 ytterligare mellan sex – sju miljarder leva, sade Богданов. Under det senaste decenniet motsvarar detta omkring 3 procent av den genomsnittliga årliga bruttonationalprodukten. Efter anslutningen till EU bidrar denna finansiering med omkring 7 procent av intäkterna i den konsoliderade budgeten.

Uppgifterna visar också cyklikalitet i förvaltningen av medlen från EU-budgeten – under det sista året då de kan användas finns det toppar, som Богданов kommenterade som en svaghet hos den bulgariska regeringen, förvaltningen och kommunerna i hanteringen av medlen, eftersom det enligt honom vore mer logiskt att vi hade en jämnare användning av medlen.

Enligt uppgifterna går den största andelen – över 30 procent eller nära en tredjedel, av bidragsfinansieringen till jordbruket. Богданов sade att det är viktigt att föreställa sig 30 procent av 70 miljarder leva för denna period och tillade att detta är en omfattande investering i det bulgariska jordbruket och att varje analytiker och bulgarisk skattebetalare bör ställa sig frågan i vilken utsträckning detta bidrar till ett mer effektivt jordbruk i landet.

Mellan 10 % och 15 procent av medlen går till transportinfrastruktur, stadsförnyelse och landsbygdsområden, miljö, konkurrenskraft och innovationer, nära 10 procent – till mänskliga resurser. Det framgår att alla områden av det socioekonomiska livet har fått stöd genom bidragsfinansierat externt stöd. Medlen har i praktiken nått överallt, kommenterade Богданов.

IPI:s analys behandlar också andra finansieringskällor i Bulgarien – program inom finansieringsmekanismen för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (Norge, Island, Liechtenstein), där medlen för programperioden 2014–2021 uppgår till 222 miljoner leva. De största resurserna har styrts till programmet för minskning av fattigdom och regional utveckling och programmet för rättsväsendet – med över 50 miljoner leva vardera. Stödet till det civila samhället i Bulgarien genomförs genom inrättade program för icke-statliga organisationer – omkring 7 procent av den totala planerade budgeten för perioden 2014–2021, konstaterar analysen.

Jag är glad över att EU genom sin solidaritet är den som mest har bidragit till Bulgariens utveckling under perioden från 90-talet till idag, sade chefen för Europeiska kommissionens representation i landet Йорданка Чобанова. Hon tillade att detta är en resurs som kommer från alla skattebetalare och vars mervärde ligger i de konkreta projekt som genomförs, som har genomförts, eller i uteblivna vinster. (15 december)