Europaparlamentet vill att Mercosur-avtalet prövas av EU-domstolen

Europaparlamentet har beslutat att låta EU:s frihandelsavtal med fyra länder från den latinamerikanska Mercosur-blocen granskas av EU-domstolen.

Det står klart efter omröstningen på onsdagen i Europaparlamentet.

Avtalet har annars undertecknats av EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, och ses som ett viktigt steg för EU i arbetet med att öppna nya marknader för export.

Vice ordförande i Europaparlamentet, Christel Schaldemose (S), är besviken över beslutet.

– Det är djupt oroande att Europaparlamentet i en tid med global oro väljer att dra ut på Mercosur-avtalet.

– Europa behöver nya, starka partner runt om i världen, just därför att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna, och därför att vi pressas både från öst och väst, säger Christel Schaldemose.

EU-kommissionen har tidigare uppgett att avtalet kan träda i kraft utan Europaparlamentets godkännande. Och man får förstå av talespersonen för EU-kommissionen, Olof Gill, att EU-kommissionen kommer att välja att låta avtalet träda i kraft tillfälligt medan man väntar på domstolens beslut.

Därmed stoppar Europaparlamentets beslut inledningsvis inte avtalet.

– EU-kommissionen beklagar Europaparlamentets beslut. Enligt vår analys är de frågor som Europaparlamentet tar upp inte berättigade.

– För EU-kommissionen har redan behandlat dessa frågor på ett detaljerat sätt med Europaparlamentet, säger Olof Gill.

Han fastslår att EU-kommissionen nu återigen kommer att gå i dialog med Europaparlamentet och dess ledamöter.

– Vi kommer att förklara för dem varför de tryggt kan stödja avtalet och varför vi anser att det är avgörande för EU, säger Olof Gill.

Han framhåller att EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, på onsdagen i Europaparlamentet talade för ökad EU-oberoende bland annat på handelsområdet.

Det är nödvändigt i en värld som enligt von der Leyen i allt högre grad styrs av ”rå makt”.

Enligt Olof Gill kommer frågan om Mercosur-avtalet nu att tas upp vid torsdagens extra EU-toppmöte i Bryssel.

Avtalet antogs av en kvalificerad majoritet av EU-länderna. Men det skedde efter förseningar och fortsatta politiska uppgörelser.

I slutändan valde Italien att stödja avtalet, så att den kvalificerade majoriteten uppnåddes.

Men det skedde över huvudet på stora EU-länder som Frankrike och Polen. Förutom Frankrike och Polen röstade även Österrike, Ungern och Irland nej till avtalet.

Det skedde i stor utsträckning på grund av oro för avtalets konsekvenser för det europeiska jordbruket.

Med onsdagens beslut väcker Europaparlamentet ny tvekan om avtalet, som har varit hela 26 år på väg och varit föremål för omfattande jordbruksprotester bland annat i Frankrike, Polen och Belgien.

Onsdagens beslut går samtidigt emot EU:s försök att öka sitt oberoende på handelsområdet i en tid då USA:s president, Donald Trump, redan har infört 15 procents tull på europeiska varor.

Och nu hotar USA med ytterligare tullar på europeiska länder i den tillspetsade konflikten om Grönland.

Därför bör EU hålla fast vid avtalet, anser Christel Schaldemose.

– Avtalet ger tillgång till en marknad med omkring 700 miljoner konsumenter och stärker europeisk och dansk ekonomi. EU behöver fler partner, inte färre, säger Christel Schaldemose.

Vid omröstningen på onsdagen röstade 334 ledamöter av Europaparlamentet för den juridiska prövningen av domstolen. 324 röstade emot och 11 avstod från att rösta.