mk flag go to the original language article
This article has been translated by Artificial Intelligence (AI). The news agency is not responsible for the content of the translated article. The original was published by MIA.

Bryssel – Europeiska kommissionen är medveten om den oro som transportoperatörerna från Västra Balkan uttrycker, följer noggrant situationen med blockaderna vid gränsövergångarna och står i kontakt med partnerna i regionen, sade i dag EK:s talesperson för inrikes frågor Markus Lamert.

Lamerts uttalande var ett svar på en journalistfråga om EK:s ståndpunkt kring blockaderna vid gränsövergångarna mot Schengenområdet från de balkanska transportörernas sida och deras anklagelser om att EES-systemet diskriminerar dem i förhållande till deras kollegor från EU, samt om unionen planerar att ge yrkesförare en särskild status och inte behandla dem som turister vid inresa i blocket.

– Vi är medvetna om att ett stort antal yrkesverksamma från tredjeländer kan behöva stanna i Schengenområdet längre än 90 dagar under en period på 180 dagar. Detta inkluderar yrken med hög rörlighet, såsom lastbilschaufförer, men också idrottare och konstnärer. Det är också kopplat till nationella regler och befintliga bilaterala avtal. Detta är en fråga som vi är fullt engagerade i och som vi arbetar med och överväger i samband med förberedelserna av den kommande visumstrategin, som vi kommer att offentliggöra denna vecka, sade Lamert.

Han upprepade att in- och utresesystemet (EES) inte inför några nya regleringar och inga nya krav kopplade till längden på vistelsen i Schengenområdet, utan endast säkerställer en bättre genomförande av de befintliga reglerna och en systematisk upptäckt av oregelbundna metoder.

– Enligt Schengenreglerna har medborgare i länder som inte behöver visum för inresa i EU rätt att stanna i Schengenområdet i 90 dagar under en period på 180 dagar i vilket land som helst. Utöver detta måste vistelsen täckas av visum eller av nationella arrangemang, tillade Lamert.

Enligt honom är det viktigt att påpeka att dessa regler inte är nya, utan har gällt i åratal lika över hela Schengenområdets territorium, samt att de redan förutsätter en viss flexibilitet i förhållande till vissa kategorier av arbetstagare. (26 januari 2026)