go to the original language article
Brussel – De olösta bilaterala frågorna mellan EU-medlemmar och länder som inte är medlemmar i unionen bör lösas bilateralt och får inte användas som ett verktyg för att blockera anslutningsprocessen för kandidatländer, anges i förslaget till rapport om EU:s utvidgningsstrategi från Europaparlamentet, där det betonas att vissa av de stater som strävar efter att ansluta sig till blocket redan har haft status som kandidater i flera år.
– Utvidgningen är ett av EU:s starkaste verktyg inom utrikespolitiken och geopolitiken och förblir en nyckeldrivkraft för långsiktig säkerhet, fred, stabilitet och välstånd i Europa baserat på gemensamma demokratiska värderingar och utgör en historisk möjlighet med betydande socio-ekonomiska, politiska och säkerhetsmässiga fördelar både för EU och för de länder som omfattas av utvidgningsprocessen, betonas i rapporten.
Vid dagens presentation av dokumentet inför Utrikesutskottet (AFET) i Europaparlamentet, uttalade rapportören, den litauiska Europaparlamentarikern Petras Auštrevičius, att EU måste ha en strategi för utvidgningen, och inte bara en engångsplan, och att man inte får låta denna process hållas som gisslan av något medlemsland, eftersom det handlar om att förena Europa och närma européerna.
– Jag ser på europeiseringen som en oundviklig plattform som de europeiska länderna kan bidra till, dra nytta av och leva tillsammans på lång sikt, sade Auštrevičius.
Enligt honom är utvidgningen särskilt viktig under omständigheterna av den ryska aggressionen mot Ukraina och Rysslands försök att skapa splittringar i Europa och utöva inflytande över vissa europeiska länder, vilket gör dem svagare och ”beroende av det ryska imperiet”.
Auštrevičius framhöll att kandidatländerna på sin väg mot EU genomgår en transformationsprocess, anpassning och omfattande reformer och att framstegen för varje land bör bedömas utifrån individuella meriter.
Å andra sidan, enligt den litauiska liberala Europaparlamentarikern, måste EU upprätthålla funktionaliteten i anslutningsprocessen, och därför måste man gå över till att fatta beslut med kvalificerad majoritet och göra det i tid och på det mest transparenta sättet.
– De länder som omfattas av utvidgningen är inte en buffertzon för EU, de är framtida medlemmar av vår gemensamma union och de behöver praktisk anpassning, individuell integration och strukturellt finansiellt stöd. Jag är fast övertygad om att varje kandidatländer som är engagerade i medlemskapet, genom reformer och vårt stöd kan nå sitt mål och bli en fullvärdig medlem av vår gemenskap, tillade Auštrevičius. (20 november 2025)